Nilshagens sköna debut – klar för final

Tårarna föll när Dante inte klarade veterinärbesiktningen i Rio de Janeiro. Den här gången sprack dressyrstjärnan upp i ständiga leenden.

Rann gjorde det likväl.

Men nu var det svett som fuktade kinderna, en transpiration sprungen ur anspänningen, hettan och den luftfuktighet som får var och en i Tokyo att kippa efter andan genom munskydden.

– Vi har fått specialfrackar, men det är ändå väldigt varmt. Det är det verkligen, säger Nilshagen.

Stabilt utan misstag

Temperaturen på den inre tillfredsställelsen var avgjort högre, minuterna efter att hon klivit ur sadeln.

De sju domarna gav henne 75,140 procent, en bra bit under hennes personbästa på Dante, men det hör till de oskrivna reglerna att det inte strös med procent hur som helst i de stora mästerskapen.

Tekniskt och konstnärlig bjöd heller inte Nilshagen på en absolut fullträff, men hon gjorde det hon hade tänkt sig att göra: en stabil runda utan misstag.

– Det var planen. Nu ska jag lägga lite mer kraft i passage och piaff, försöka lite mer och inte vara rädd för att göra ett misstag och släppa på handbromsen.

TT: Hade du den i?

– Lite, får man säga. Det var inte så att jag satt och fegred, men jag kände vi kan bättre i passagen och piaffen. Jag försökte "safa" lite. Det är först och främst laget som gäller.

– Missar man något, åker man ned.

Tvåa i sin grupp

I det nya OS-formatet kvalar ryttarna i olika grupper, där de två främsta ekipagen garanterat når finalen. Nilshagen var tvåa i sin grupp, bakom brittiskan Charlotte Fry.

– Vi är här först och främst för lagtävlingen, men att redan nu veta att man får rida en individuell OS-final är så klart jätteroligt.

– Känslan är jättebra. Man har lärt sig att inget är självklart.

TT: Vad finns mer att få ut av dig och Dante?

– Det finns ett par procent som ligger där och lurar och dom ska jag nog få fram. Man kan lita på Dante, han är lite av en "show man", blir aldrig rädd eller så. Vi är ett sammansvetsat par. Han vet vad det handlar om.

"Det hedrar honom"

Patrik Kittel och Well Dones öde – ekipaget fick stryka sig i torsdags – ökade pressen på Nilshagen.

– Vi blev alla lite chockade och ledsna över det som hände Patrik, men vi har en stark laganda och Patrik har tagit det väldigt professionellt och finns här som ett stöd för oss andra. Det hedrar honom verkligen. Vi måste göra det bästa av situationen och vi har inget att förlora.

Antiona Ramel och Brother de Jeu fick på kort varsel kliva in som reservekipage. Ett kostsamt misstag förstörde OS-debuten.

– Jag är är självklart väldigt besviken. Det var inte planen att vi skulle gå in och få de här procenten. Det kostar alltid med misstag. Han gjorde fantastiska saker också, så jag är nöjd med honom.

Rädd för sin egen skugga

Mörkret hade fallit när Ramel red. Brother de Jeu gillade inte strålkastarskenet och reste sig plötsligt.

– Han har inte tävlat speciellt många gånger under lampor. I piaffen fick han syn på sin egen skugga och blev rädd för den

68.540 var en bra bit under ekipagets personbästa – och ett resultat som kan äventyra svenskt deltagande i lagfinalen.

TT: Är du orolig?

– Ja, det är jag. Absolut. Nu får vi hoppas att Juliette gör bra ifrån sig.

I morgon avslutas Grand prix-klassen. Då rider systern Ramel på Buriel. I en haltande resultatlista ligger Sverige fyra bland de sju nationer där två av tre ekipage ridit.

Dagens främsta resultat individuellt hade tyskan Jessica von Bredow-Werndl med 84,379 procent på Dalera.

De åtta bästa lagen når tisdagens lagfinal, där resultaten nollställs, och de 18 främsta ryttarna når den individuella finalen på onsdag. Den avgörs i kür, det fria programmet till musik.