"Vad jag än gör vill jag vinna"

Piteå IF:s nyförvärv Tom Burgin har kommit till stan. En 21-åring som hatar att förlora.- Vad jag än sysslar med vill jag vinna, säger engelsmannen som älskar svenskarna och småstadslivet.

Tom Burgin från England har kommit till Piteå för att fortsätta sin fotbollskarriär i Piteå IF:s tröja. En 21-åring med höga krav och höga ambitioner. "Vad jag än gör vill jag vinna".

Tom Burgin från England har kommit till Piteå för att fortsätta sin fotbollskarriär i Piteå IF:s tröja. En 21-åring med höga krav och höga ambitioner. "Vad jag än gör vill jag vinna".

Foto: Sofia Wellborg

PITEÅ2012-03-01 03:41

Han är stor, Piteå IF:s nye mittback. 194 cm lång och 91 kg tung.

Tom Burgin blir en oerhört viktig pusselbit i lagbygget som ska föra PIF tillbaka till toppen av division 2.

PT träffade honom igår över en matbit på en av stans restauranger.

- Jag vet faktiskt inte så mycket om laget ännu, säger Burgin. Mer än att det är många unga spelare. Jag ser fram emot att träna med dem i morgon.

Vänliga svenskar
Han är född i september 1990 och kommer från Chesterfield, en bit utanför Sheffield i centrala England.

- Det är en stor och ganska livlig stad. Jag gillar faktiskt mer den svenska livsstilen som är mer tillbakadragen i de mindre städerna, säger han.

- Sedan är alla så vänliga här i Sverige. Det är sällan man ser någon som inte ler och jag har alltid känt mig välkommen överallt.

Tom Burgin inledde sin fotbollskarriär som knatte i Sheffield Wednesday, fortsatte som tonåring i Rotherham innan han fick erbjudandet att komma till Sollefteå 2009.

- Det var genom den engelska LFE-utbildningen (League Football Education) som jag kom i kontakt med Sollefteå och det kändes så pass intressant att jag tackade ja och åkte dit.

Nybliven morbror
Han spelade en och en halv säsong med Sollefteå innan det tog abrupt slut.

- Under en match ramlade jag och landade så illa att flera ben i handen gick av. Så jag fick gipsa mig och åka tillbaka till England, vilket var en riktig besvikelse och ett stort bakslag för mig.

Det var andra gången han råkat ut för en svår skada.

- När jag var 16 fick jag en spark i ansiktet. Den tog så illa att jag fick operera in tre plattor och 13 skruvar runt ögat. Ändå hade jag tur i oturen som klarade synen.

Svårt säga adjö
När Piteå IF hörde av sig sent i höstas kände han genast suget att återvända.

- Det känns jättebra att vara här. Det enda svåra var att säga adjö till min familj när jag åkte iväg.

Tom har sin mamma, pappa och tre systrar kvar i England.

- Jag blev morbror nyligen då två av mina systrar fick barn, det var tråkigt att behöva lämna dem.

När får du träffa dem igen?
- De kommer hit före eller efter sommaruppehållet. Sedan åker jag hem några dagar under sommaren.

Tom Burgin blev smått chockad över all snö i Piteå.

- Jag har aldrig sett så mycket snö förut. Visst kan det snöa hemma, men då kommer det bara några centimeter. Och trafiken och allt annat stannar upp, säger han och skrattar.

Bara fotboll, ingen öl
Han vet att varmare tider kommer.

- Jag har hört att Piteå är en fin sommarstad, bland annat med den där festivalen och stora fotbollsturneringen.

Det mesta i Tom Burgins liv har kretsat kring fotbollen.

- Alla som känner mig har sett mig springa omkring med en fotboll under min uppväxt.

Ingen av hans allra närmaste kompisar har dock spelat fotboll annat än under barnaåren.

- Vi umgås ju fortfarande med den skillnaden att när de går ut på puben för att dricka öl går jag hem och lägger mig för att ladda inför match.

Det råder ingen tvekan om att Burgin tar fotbollen på största allvar.

- Allt jag gör är fotbollsrelaterat, när jag äter, vilar, går på gym. Jag har inte tänkt dricka under säsongen här i Sverige heller.

Svårt med hockey...
Tom Burgin är öppenhjärtlig och ger både ett ödmjukt och kaxigt intryck i en skön kombination. Men han kan även stänga ute allt och alla.

- Ja, när jag förlorar. Jag hatar det. Oavsett om det handlar om fotboll eller om jag spelar tennis eller golf. Förlorar jag en match vill jag inte prata med någon utan jag vill sitta för mig själv och fundera på vad som gått fel.

Vilka styrkor har du som spelare?
- Jag spelar med kraft och aggressivitet, är bra i huvudspelet. Även på fasta situationer som frisparkar och straffar. Jag minns faktiskt att jag gjorde mål på straff mot Piteå här för två år sedan.

Svagheter?
- Min vänsterfot, där har jag mycket att förbättra.

Dina framtida mål?
- En livslång dröm är att få representera mitt land. Och att få spela på högsta möjliga nivå, oavsett om det skulle vara allsvenskan i Sverige eller högsta ligan i England.

Tom har kollat in många allsvenska matcher på tv.

- Jag måste bara få säga att jag har mött bättre spelare hemma i England.

Vad har du fastnat för i Sverige i övrigt?
- Jag hade aldrig sett hockey innan jag kom hit. Men det är kul att se, även om jag inte riktigt förstår det med alla krångliga regler.

Har du stått på skridskor?
- Jag testade faktiskt att spela hockey en gång i Sollefteå. Men det var för svårt, alla skrattade åt mig så jag gav upp, säger han och ler av minnet.

Men med tanke på hans vinnarskalle var det nog inte så kul.

Inte just där och då.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om