- Visst var det roligt att bli uppskattad på det sättet.
Han är uppväxt i Risnabben, mellan Piteå och Arvidsjaur.
Hockey på uterinkar
Som ung hade han många järn i idrottselden.
- Jag höll väl på med allt utom just friidrott, skrattar Roger Johansson.
Han spelade fotboll och åkte längdskidor för Gråträsk (tog DM-guld som 15-åring) och spelade ishockey för Långträsk.
- Det var på den tiden det fanns hockey i alla byar, det var fantastiskt kul att härja runt på uterinkarna.
1964 gick flyttlasset till Piteå där han fortsatte spela fotboll i Piteå IF fram till 1974.
- Efter det blev jag tränare för klubbens a-lag med Gunnar Lundkvist vid min sida som lagledare.
Roger var dessutom fotbollstränare för ett sällsynt framgångrikt lag.
- Ja, PIF:s pojkar födda 1972 som gick till semifinal i pojk-SM, det var en höjdare. Vi åkte ut mot AIK där Magnus Hedman stod i mål, sedan vann AIK finalen enkelt.
En slump
1979 väcktes intresset för friidrott. Egentligen av en ren slump.
- Min dotter Annica åkte skidor för Strömnäs GIF men hade glömt anmäla sig till en tävling. Istället såg vi att det var friidrott i Piteå, åkte dit och tävlade istället. Och det gick så pass bra att hon fortsatte.
Några år senare tog Annica SM-guld i längdhopp som 14-åring.
- Det var ett stort ögonblick, jag minns att hon hoppade 5.59, säger Roger.
Även sonen Fredrik började tävla i friidrott och då blev det naturligt för idrottsintresserade Roger att bli ledare.
Håller sig yngre
Nu har barnen sedan många år slutat med fri-idrott. Ofta blir det då så att ledarföräldrar lämnar över till andra.
- Visst är det så och det kan jag i och för sig ha full förståelse för.
Men Roger Johansson har fortsatt i alla år.
Och anledningen tycker han är enkel:
- Jag tycker det är så roligt att umgås med alla ungdomar och barn och följa deras utveckling. På det sättet håller man dessutom sig själv yngre.
Tusentals ideella timmar
Tre eller fyra gånger i veckan åker Roger Johansson till Noliahallen för att träna friidrottsungdomar.
Vecka efter vecka, år efter år.
Hur många timmar det har blivit genom åren har han ingen aning om. Och allt sker helt ideellt.
- Ja, om jag skulle fått en tia för varje timme skulle jag ha varit miljonär, säger han och skrattar.
Luftmadrass
Om en dryg månad åker Roger Johansson upp till Haparanda på en tävlingshelg.
- Då åker luftmadrassen och sovsäcken fram igen, säger han.
- Vi sover alltid i skolsalar, alla tillsammans. Både tjejer, killar, ledare och föräldrar. På morgonen fixar vi frukost tillsammans, det ger en härlig sammanhållning.
Just sammanhållningen tycker han är unik inom friidrotten.
- Det är bara att se på en tävling, ungdomar från olika klubbar sitter och pratar med varandra. De är både konkurrenter och kompisar samtidigt, det är helt underbart.
Önskemål: ett omklädningsrum
PIF arrangerar fyra tävlingar per år. Nästa sommar går DM i Piteå och då är Roger tävlingsledare i vanlig ordning.
Det är inget litet ansvar.
- Många tänker nog inte på hur lång tid det tar att sy ihop ett tävlingsprogram. Ta Noliaspelen för några helger sedan, 250 ungdomar som ställer upp i olika grenar. Det tar flera dagar att gå igenom alla namn och grenar och pussla ihop tiderna så att ingenting kolliderar.
Snart är det jul och på Rogers önskelista står - ett rum.
- Vi har varit i Noliahallen i 20 år men aldrig haft ett eget omklädningsrum. Det ska tydligen vara nåt på gång, jag kan bara hoppas att det löser sig under nästa år.