Svenskar i Vasaloppet roligare än i Sapporo
Estil var mer eller mindre avhängd när farten trissades upp ett tag men på ett beundransvärt sätt plockade han fram sina sista krafter till silvermedalj.
Hjelmeset tvingades byta ena skidan efter bindningskrångel. Det tog dock inte lång tid och blev närmast tändvätska för den 35-årige veteranen.
Han gjorde tre lopp i detta VM och vann egentligen allt: sin sträcka i stafetten, femmilen och B-finalen i sprint. Det hade med all säkerhet blivit A-final för honom och kanske guld före landsmannen Svartedal, om han inte råkat bryta ena staven i sin semifinal.
Estil, som är året yngre, sägs ha kört sitt sista internationella mästerskap. Nästa år vill han göra en allvarlig satsning på Vasaloppet, vilket norrmännen håller nästan lika högt som VM eller OS. Särskilt när de vinner, vilket dock är sällsynt.
I Sapporo har norrmännen tagit en gruvlig revansch för sin nesa vid OS i Pragelato förra vintern. Då blev det tre silvermedaljer som bäst. Nu tog våra västliga grannar fem guld-, två silver- och fem bronsmedaljer. Dussinet fullt i medaljbörsen.
Den från Norge hämtade svenske förbundskaptenen Inge Bråten tippade före mästerskapet att Sverige skulle ta hälften, sex medaljer. Det var alltför optimistiskt, skrev jag i en krönika. Men det visar sig att han egentligen hade fog för sin förhoppning. Det har sannerligen varit stolpe ut för de vitklädda i VM-spåren med fall, oväntade formförsämringar, vallningsproblem (som Mathias Fredriksson i dennes kanske sista VM-lopp) och sjukdomar (exempelvis Lina Anderssons halskrångel, Johan Olsson och Anders Södergrens rygg i går).
Den senare inledde annars femmilen mycket optimistiskt men sjönk som en sten genom startfältet när ryggen började göra sig påmind. Bittert för en åkare med kapacitet att vara med längst fram (nästan) hela vägen.
Den svenska VM-insatsen i Sapporo saknade fullträffar men bjöd på några glädjande inslag som Mats Larssons sprintsilver, två fina lopp av Marcus Hellner, påläggskalven Emil Jönsson i sprint, en stafett med mersmak, bra comeback av Anna Dahlberg och framförallt den sprudlande 19-åringen Charlotte Kalla.
Medaljmässigt blev utfallet en silver och en brons, men totalt nio placeringar bland de sex främsta visar en skaplig breddinsats. Norge står förstås i särklass följd av Tyskland och Finland, men sen hävdar sig Sverige väl. Om man poängsätter de sex främsta placeringarna (vilket jag anser ger en mer rättvisande bild än enbart medalj) i samtliga längdgrenar med 7-5-4-3-2-1, blir ställningen bland de främsta nationerna denna: 1) Norge 68 poäng, 2) Tyskland 48, 3) Finland 32, 4) Ryssland 25, 5) Sverige 25, 6) Tjeckien 21, 7) Italien 16. Ingen annan nation kommer över tio poäng. Totalt togs poäng av 19 nationer. En som kom bort helt var Frankrike med en femteplacering som bäst. Italien hade säkert också väntat sig mer av sin VM-trupp liksom Ryssland.
Om VM-femmilen blev en rolig norskhistoria gick, som skrivet, Vasaloppet i svensk favör. Våra två framgångsrikaste långtradare de senaste åren, Oskar Svärd och Jerry Ahrlin, bjöd på ett härligt samarbete mot slutet. Det tog knäcken på den norrman som var mest fruktad, Jörgen Aukland.
Att man både kan vara sportsligt framgångsrik och sportslig visade Oskar Svärd när några kilometer återstod. Båda han och Jerry serverades dricka för sista gången, men i hastigheten missade Jerry sin mugg. Då fick han den halva som Oskar inte hunnit dricka ur. Pluspoäng till den nu trefaldige segraren.
Så jobbar vi med nyheter