För tio månader sedan stod Piteå IF:s herrlag på randen till ett haveri. Den ena spelaren efter den andra lämnade laget som precis åkt ur division 1.
Det ekonomiska bokslutet var också en kraftig smäll.
Men likt Fenix reste sig PIF ur askan och byggde ihop ett slagkraftigt lag med flera engelsmän och lokala spelare som fick och tog chansen. En fjärdeplats är ett fullt godkänt resultat.
Det speglar också betygen för säsongen.
5 = Hög division 1-klass
4 = Division 1-klass
3 = Bra division 2-klass
2 = Division 2-klass
1 = Underkänt
5: Samuel Naiwo. Den kvicke tekniske engelsmannen flyter likt en vätska förbi motståndarna. Levererade 13 mål och 12 assist. En av seriens absolut bästa spelare. Den som drog upp Piteås anfall. Svagare defensivt. Tack och hej! Blir det division 1 eller superettan?
4: Joel Edström. Årets succévärvning i serien. Från division 4 till målspruta i division 2. Totalt 18 mål är suveränt. Inte spektakulärt snabb eller teknisk, men ytterst funktionell i sitt agerande. Löper rätt och hittar målchanserna som sitter med högern, vänstern eller huvudet. Även en bra targetspelare.
4: Tomas Adell. Var riktigt bra i division 1 och är en man för den serien. Var suverän första matcherna i våras. Bra rörlighet och agerar stabilt. En av seriens absolut bästa målvakter.
4: Alex Naylor. En passningsfot av hög division 1-klass. Hittade ytorna åt medspelarna och låg bakom många mål med sina djupledsbollar och inlägg vid fasta situationer. Har en lugn nästan nonchalant spelstil. Ska Naylor högre upp måste han jobba hårdare i defensiven.
3: Moses Duckrell. Kom från division 3. Inledde säsongen mycket starkt med härliga löpningar in i boxen och många mål. Fick sedan en mer defensiv roll och formkurvan gick stadigt lätt sluttande utför. Blev skadad och fick allt mindre speltid efter det. Kan bli mycket viktig 2018 – om han stannar.
3: Fredrik Lundgren. Nye kaptenen agerar aldrig spektakulärt men alltid med lugn och placeringssäkerhet. Bra i huvudspelet. Ingen helt lätt uppgift att leda försvaret i ett framåttungt lag där mittfältet inte alltid skyddat trebackslinjen.
3: Pontus Sundqvist. Ännu ett lokalt utropstecken. Helt ordinarie i försvaret. Följsam och läser spelet bra. Har även höjt rösten och manat på och styrt laget bakifrån. Får problem en mot en mot snabba motståndare. Vet sina begränsningar och anpassar sig.
3: Kraig Rochester. Yttermittfältaren trivdes som bäst när han fick yta att älga loss på. Fint facit med 14 poäng (6+8). Inledde serien sådär, bättre sen, men fick agera inhoppare sista två månaderna när PIF ville satsa på lokala talanger.
3: Gustav Nordh. Kommer inte glömma sina fyra mål mot ett uppgivet Söderhamn. Startade varannan match hela våren. Teknisk och kvick, men behöver bli fysiskt starkare och tuffare. Utvecklades och kommer göra det nästa år också.
3: Johannes Lidström. Suverän i hemmamatchen mot Morön då han ägde planen. Nådde aldrig den höjden igen. Men Lidström löper enormt, har balansen och drivet att utvecklas. Bara 17 år. Kan få ett jättelyft om ett-två år.
3: Joachim Olofsson. Från lite speltid till mycket under året. Att styrkan och snabbheten fanns visste vi. Men Olofsson har också lärt sig att värdera situationer bättre. Rusar inte bara in som ibland tidigare. Vass en mot en. En positiv överraskning.
2: Johan Hedström. Defensiv mittfältare på ett ultraoffensivt mittfält. Täcker ytor bra utan boll och med en lugn passningsorienterad spelare som låter andra sköta det svårare.
2: Robert Hammarstedt. ”En av seriens bästa försvarare om han får vara skadefri”, sa PIF inför säsongen. Tyvärr blev han skadad under våren. Spelskicklig back som behöver vara skadefri för att kunna plocka fram allt.
2: Anton Rosengren. Första säsongen som ordinarie i försvaret. Relativt mångsidig och bra markeringsspelare. Lite för många felpass i uppspelsfasen vissa matcher.
2: Simon Jamehdar. Fick några matcher till vänster i försvaret. Gjorde godkända insatser och har en fin inläggsfot. Lyfter förmodligen ett snäpp nästa säsong.
2: Pontus Wixner. Från division 5 till division 2. Klarade det bra och visade fint spelsinne kombinerat med ett lugn och klokt passningsspel när han fick chansen.
2: Richard Nordlund. Var borta närmare ett år för axelskadan. Sedan var det låret. Stod två sista matcherna. Stabila insatser men lite speltid.
Spelade för lite för att betygsättas: Elvis Mani, Hugo Borg, Anton Norén.