Sju fullträffar på en vecka

June Pedersen, norskan i Piteå IF, vräker in mål. I lördags gjorde hon båda målen när Piteå besegrade Västerås i norrettan, 2-0 (1-0).- Jo, jag är inne i ett stim just nu, säger June, 25 år.

Med full kraft vräker sig Erika Karlsson igenom Västeråsförsvaret. Det blev inget mål för Erika den här gången men hon var hela tiden tuff och svår att möta.

Med full kraft vräker sig Erika Karlsson igenom Västeråsförsvaret. Det blev inget mål för Erika den här gången men hon var hela tiden tuff och svår att möta.

Foto: Jessica Larsson

PITEÅ2010-04-26 06:00
På en vecka hann June göra sju mål.
Ett i seriepremiären borta mot Danmark.
Fyra i cupmatchen mot Assi.
Sedan ytterligare två mot Västerås.
Räknar vi dessutom in de tre målen mot Mariehem i cupen i genrepet innan seriestarten har June kommit upp i imponerande tio mål på fyra matcher.
- Sen har jag väl några assist också, säger June. Dom är jag lika stolt över som målen.
Hemligt mål
Jodå, det stämmer. Det blev två målpass både mot Danmark och Assi. Så det är ingen överdrift att påstå att June ligger bakom det mesta framåt för PIF-tjejerna just nu.
Har du tänkt vinna skytteligan i serien i år, June?
- Jag har satt upp ett mål men det behåller jag för mig själv, säger June. Det är bara min tränare Peter Grundström som vet hur högt jag siktar.
June Pedersen gjorde ett mål i vardera halvleken mot Västerås .
1-0 efter 12 minuters spel. Inlägget kom från Erika Nilsson Waara på högerkanten och June fick öppet mål att lägga in bollen.
- Ett perfekt inlägg och jag lyckades vara på rätt plats, kommenterade June.
2-0 i 54:e matchminuten var betydligt snyggare. Erika Nilsson Waara låg bakom även det målet med ett inlägg. Men den här gången mötte June bollen på volley och det blev en kanonträff - mycket snyggt.
- Jag hade först tänkt ta ned bollen men ändrade mig och chansade med ett volleyskott, sa June. Det blev ju en riktig fullträff.
Två räckte
June hade chanser att göra fler mål i matchen men två räckte ju gott och väl den här gången.
- Huvudsaken var ju att vi vann. Siffrorna spelar ingen roll, tyckte June.
Piteå har nu inlett serien med två klara segrar. Så än så länge har det inte kommit grus i maskineriet.
- På papperet är vi seriens bästa lag. Men samtidigt är vi våra värsta motståndare. Vi får inte bli övermodiga och tappa koncentrationen även om vi är överlägsna i spelet. Det kan fort straffa sig, säger June.
Det kunde faktiskt hänt redan i lördags. Västerås hade två frilägen under första kvarten och skapade hyfsade målchanser även i andra halvlek. Men avslutningarna var alltför tama. PIF-målvakten Stephanie Labbé behövde inte ens rädda eftersom Västeråsspelarna i regel sköt utanför när de fick chanserna.
- Vi hade lite tur att dom inte gjorde mål på oss, medgav June Pedersen.
Värda mål
Västerås tränare Jörgen Nyberg var också nöjd med sitt lags insats, trots att det varken blev mål eller poäng.
- Piteå är ju storfavorit till seriesegern och har ju ett väldigt tryck i sitt anfallsspel. Men vi lyckades hålla ihop laget och stod upp väldigt bra. Jag kan absolut inte vara missnöjd med tjejernas insats. Och ett mål var vi definitivt värda, menade han.
Piteås tränare Peter Grundström noterade också att laget släppte till lite väl många målchanser bakåt.
- Västerås hade ju livsfarliga kontringar och vi blev nonchalanta i backlinjen vid några tillfällen. Det var nära att straffa sig. Västerås kunde mycket väl gjort både ett och två mål, sa Peter.
Slarvade
- I den här matchen hade vi bra fart på benen, men huvudena hängde inte riktigt med. Vi slarvade alldeles för mycket i anfallsuppbyggnaden och hade sedan dålig tajming i sista passet. Den biten är jag inte alls nöjd med, fortsatte han.
June Pedersen fick pris som bäste hemmaspelarna för sina två mål. Men priset kunde lika gärna gått till mittfältsgiganten Camilla Johansson.
Bar upp laget
- Camilla var magnifik. Hon bar ju upp laget nästan alldeles själv, tyckte Peter Grundström.
På högerkanten var Erika Nilsson Waara en frisk fläkt, hon låg ju också bakom båda målen.
Backlinjen inledde lite darrigt, men spelade upp sig. Där var mittbacken Sara Eliasson den främste.
Längst fram handlade det förstås mest om June Pedersen, som är betydligt mera delaktig i spelet än förra säsongen.
- Vi spelar ju annorlunda nu. Då blev det mest långbollar upp till anfallet och eftersom jag är så kort har jag ingen chans på höjdbollarna. Nu försöker vi hålla bollen på marken och passa oss fram till målchanser med instick. Det är precis den form av fotboll jag gillar, slutade June.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om