För i övriga toppmatcher hände detta:
* Linköping vände 0–1 till seger med 2–1 mot Rosengård som dessutom åkte på två (!) utvisningar.
* Vittsjö kvitterade i slutsekunderna mot K/Göteborg, 2–2.
Och hipps vips är Piteå IF tillbaka i topp med fem omgångar kvar.
Gudarna och marginalerna verkar vara med laget den här säsongen.
Och formen pekar uppåt. Efter omstarten har det blivit 3–0 mot Hammarby och nu alltså 2–0 på Eskilstuna.
– Det här var vår bästa prestation, sa tränaren Stellan Carlsson.
Under hela säsongen?
– Jo, det tycker jag. Eskilstuna har varit mycket bra i höst. Vi fick stopp på deras snabba anfall och spelade otroligt disciplinerat.
Fast före paus var hemmalaget lite illa ute.
I 32:a minuten fälldes (?) en av Eskilstunas spelare i Piteås straffområde. Det luktade mer straff än en nyöppnad surströmmingsburk.
Tre minuter senare låg bollen i hemmamålet – frispark slagen av Lisa Dahlqvist – men assisterade domaren lyfte flaggan, offside.
– Jag har inga synpunkter på domsluten, menade Eskilstunas tränare Magnus Karlsson. Jag måste nog se repriserna först.
Lagkapten Petra Andersson var mer säker:
– Det var en solklar straff.
Därför kom 1–0 psykologiskt viktigt för hemmalaget i 39:e minuten. June Pedersen vann bollen, sedan gjorde Madelen Janogy resten av jobbet på vänsterkanten innan hon spelad snett inåt bakåt till Andrea Norheim – pang med vänstern utom räckhåll för Emelie Lundberg i målet.
Det sägs att det kvittar vem som gör målen – men du har nog längtat, Andrea?
– Visst, alla vill väl göra mål. Det var ett tag sedan jag gjorde mitt senaste. Tror det var i tredje matchen.
Stämmer, 2–0 mot Djurgården den 29:e april. Sedan har hon alltså varit mållös.
Frustrerande?
– Absolut. Men nu gjorde jag nog en av mina bästa matcher i laget. Jag var mer involverad i spelet och tyckte att jag även lyckades i det defensiva jobbet.
Norheim hade en jättechans till.
– I slutet av första halvlek. Det var en trång situation, bollen tog i stolpen. Men visst var det nära.
Plus ett bra skott med vänstern i början av andra halvlek.
Så du är alltså vänsterfotad?
– Nej, det är jag inte, sa hon med ett skratt.
I så fall är du tvåfotad, Andrea.
Om första halvlek var jämn så var andra Piteås. 2–0 kom i 64:e minuten. Hemmalaget vann bollen på mittplan, Nina Jakobsson fick gott om tid, hade Cecilia Edlund till vänster men valde att passa till Madelen Janogy till höger.
Madelen skar in och ...
– Jag var säker på att sätta boll vid bortre stolpen, sa hon.
Men bollen tog i stolpen. Returen dundrade Julia Karlernäs in i det tomma målet – hennes åttonde mål den här säsongen.
Janogy hade ett par bra skott med vänstern och ett fint nickläge men bollrackarn ville inte in. Ett pass (hon fick inget för stolpträffen, snålt) och ett bra jobb räckte för priset som matchens lirare.
– En sjukt viktig seger, sa Janogy.
Och snart lossnar ditt målskytte?
– Vi får hoppas på det.
Minuterna efter slutsignalen fick hemmalaget veta att Vittsjö kvitterat – det betyder serieledning igen.
– Bara att njuta av läget, sa Stellan Carlsson. Men visst blir det en extra stress och press på spelarna.
Positiv stress och press?
– Jo, absolut.
– Vi kan bara gå ut och göra vårt bästa, menade Andrea Norheim – norskan som hittat målet igen. Men nu är vi ju laget som alla vill slå.
Petra Andersson, Eskilstunas kapten:
– Vi får hoppas på tolfte gången ...
Eskilstuna har elva matcher, i cup och serie, utan vinst mot Piteå.
Lätt fråga: Vilket lag är Piteås önskemotståndare?
Jo, Faith Ikidi var tillbaka och hade en jättechans efter en hörna i 30:e minuten. I övrigt gjorde hon sitt, ofta iskalla, jobb i försvaret.
1842 åskådare kom till LF Arena – temperaturen sjunker men fotbollsfebern stiger – och nu leder Piteå IF inte bara serien utan även publikligan.