Det är EY som analyserat den ekonomiska situationen för Svenska Hockeyligan (SHL) och även vad elithockeyn bidrar med till statskassan.
Säsongen 2018/2019 är första gången som SHL visar ett positivt resultat på länge. Bäst finansiell ställning har Färjestad med högst soliditet och eget kapital.
Personalkostnader utgör 60 procent av de totala kostnaderna och är klubbarnas överlägset största kostnadspost.
– Det är inte hållbart att nästan hälften av klubbarna har kostnader som överstiger intäkterna. Det bättre resultat jämfört med föregående år är till stor del tack vare den ökade rättighetsersättningen från SHL, säger Carlos Esterling på EY.
Klubbarnas bidrag i skatteintäkter kan uppskattas till 588 miljoner kronor. Det är mer än vad SHL-klubbarna får från tv-rättigheter (530 miljoner kronor) och försäljning av entrébiljetter (414 miljoner).
– SHL:s fina bidrag till statskassan är över en halv miljard. Den egentliga summan är dock mycket högre. Klubbarna skapar även sysselsättning och skatter till statskassan i nästa led såsom bland annat restauranger, transporter, övernattningar och övriga tjänster i det lokala näringslivet, säger Mikael Bergsten på EY.
Alla utom Malmö klarade licenskravet på 5 miljoner kronor i eget kapital. 2022 krävs 10 miljoner kronor i eget kapital.
Klubbarnas egna kapital (miljoner kronor):
1) Färjestad BK 116,5, 2) HV71 55,5, 3) Skellefteå AIK 45,4, 4) Frölunda 34,5, 5) Växjö 30,2, 6) Djurgården 27,4, 7) Luleå HF 26,2, 8) Brynäs 15,3, 9) Linköping 11,2, 10) Rögle 7,8, 11) Timrå 6,7, 12) Örebro 6,4, 13) Mora 5,1, 14) Malmö 0,01.