Maria växte upp i Smålandsstenar.
– Där fanns inte så mycket snö. Därför sökte jag mig till skidgymnasiet i Mora, berättar hon.
Under de fyra åren i Mora var det många frågor som väcktes:
– Jag märkte att fler tjejer än killar slutade när det skulle ta steget upp till seniorklassen. Dessutom tappade jag mensen och det gjorde mig orolig.
Maria lyckades bra i spåret och tog en plats i landslaget.
– Under alla år hade jag bara manliga tränare. Varje vår hoppades jag att det äntligen skulle tillsättas en kvinnlig tränare men det hände aldrig.
Vad hade en kvinnlig tränare betytt för dig?
– Jag skulle ha känt mig mer hemma
Maria Rydqvist berättade också om en studie som gjorts när det gäller tränare i olika sporter. Jämställdheten var sämst i skidor.
– Det har inte funnits någon kvinnlig landslagstränare på 23 år. Enda trösten är väl att Norge inte haft någon på 48 år.
Varför finns det så få kvinnliga landslagstränare i skidor?
– Svaret blir ofta att kvinnor inte vill. Men hur många tillfrågas? Och hur enkelt är det för en kvinna att komma in i en miljö där det är 95 procent män, säger Rydqvist.
– Arbetssituationen är också svår. Vem vill vara borta 200 dagar per år. Det måste gå att kombinera jobbet med att ha en familj.
Maria Rydqvist ställde frågan – ”för vilka föddes idrotten?”.
– Svaret är för att pojkar skulle bli män. Det tog lång tid innan kvinnor ens tilläts idrotta och då var det på männens villkor. Argumenten var bland andra att kvinnors kroppar skulle ta skada och deras psyke inte pallade för att tävla.
– Nu är det förstås mycket bättre men långt ifrån jämställt. I många idrotter, som ishockey och fotboll, lever män och kvinnor i olika världar. Där hänvisas det ofta till att marknaden styr. Men är marknaden beständig och har det alltid rätt.
Maria hittar dock ljusglimtar:
– Efter EM i fotboll krävde danska damlandslaget bättre villkor. De fick hjälp av de manliga landslagsspelarna och i Norge talas det om lika ersättning. Men i Sverige har jag inte hört någonting ...
De svenska skidtjejerna har hög status.
– För inte så många är sedan fanns det bara en kvinna i A-landslaget. Nu är det lika många kvinnor som män. Charlotte Kalla och Stina Nilsson har också högre status är de manliga åkarna.
Vad beror det på?
– Förändringar i samhället, förbundet eller enskilda individer. Många faktorer men jag tror mest på det sistnämnda.
Maria om varför kvinnor slutar tidigare:
– Jag tror att tjejer prioriterar skola och framtid lika mycket som idrotten. Tjejer känner också större krav och har svårare att klara av förväntningarna. Dessutom kan det vara svårt att kroppsligt klara av övergången till kvinna.
Mensen är en viktig fråga som ofta är tabubelagd.
– Hur många kvinnor har tagit OS-guld under mensen? Det är en spännande fråga. När jag var yngre trodde jag att det var naturligt att tappa mensen när jag tränade hårt. Jag hade inte heller någon att fråga.
– Nu vet jag att det gäller att äta bra och rätt för att behålla mensen, säger Maria Rydqvist.
Hon är också frågande till varför män och kvinnor tävlar på olika distanser.
– När jag började på skidgymnasiet tränade jag mest av alla. Men eftersom grabbarna ofta tävlade över längre distanser antog jag inte tålde lika mycket träning.
Om föräldrarollen:
– Jag har fött två barn och kommit tillbaka. Men jag saknar någon som kan ge råd om hur man ska elitträna efter att ha fött barn. För kvinnor blir det ofta en större konflikt att försöka vara både elitidrottare och en perfekt förälder.
Finns det hopp för jämlikhet inom idrotten?
– Många håller med om att mer behöver göras men tyvärr blir det mest prat.
Anses du vara en bråkstake?
– Obekväm ...
Vill du själv ha jobbet som landslagstränare?
– Jag har funderat. Men jag skulle nog hellre välja en annan ledarroll. Fast jag skulle inte vara borta 200 dagar per år.
Maria Rydqvist har slutat som aktiv.
– När jag ofrivilligt var tvungen att stå på sidan kändes det hemskt. Nu går det bättre än jag väntat mig. Men det kändes som om jag slutade i helt rätt tid, säger Maria Rydqvist.
Nu fortsätter hon kampen utanför spåret.