Rasen stavas usel talangförädling
De duktiga och drivna ledarna, innebandyns Bosse Björk och styrkelyftningens Kåre Lundgren, har i ett par insändare/debattartiklar lyft fram bristen på stora sponsorer som en betydande del när det handlat om förlorad mark för ortens idrott. Själv är jag inte alls lika övertygad. Största orsaken till raset finns, enligt mitt sätt att se det, istället i bristen av insikt hos klubbarna själva. Rasen i de fyra stora bollsporterna fotboll, ishockey, innebandy och handboll stavas usel talangförädling.
Egentligen var det meningen att vi skulle trampa igång artikelserien i höstas. Av olika anledningar blev det inte så och hösten, vintern och våren gav ytterligare syre till brasan.
Piteå IF ramlade ned ännu ett trappsteg i herrfotbollens seriepyramid, föreningen beslutade lite senare också att inte bedriva juniorverksamhet trots att klubben förfogade över det A-pojklag som vann lilla-VM ifjol. Piteå Hockey klarade inte kvalet till allsvenskan samtidigt som juniorverksamheten skakades av en hel del turbulens, Wibax åkte ur division I i innebandy.
Det hann alltså inträffa ganska mycket i negativ riktning från den där dagen i höstas när Bengt och jag pratade över en kopp kaffe.
Jag är rätt säker på att rasen kommer att fortsätta om inga radikala grepp kopplas. De enda ljusen idag är PIF:s damfotboll, Infjärdens herrar och Piteås nystart med egna talanger tillsammans med tränarna Martin Eriksson och Leif Strandh.
PT-medarbetaren Per Sandberg, genuint sportintresserad och aktiv fotbollsspelare i Munksund, har lagt ned många timmar på att plocka fram fakta om vad som hänt i ortens idrott under senaste tioårsperioden. Arbetet utmynnade i artikelserien "talanger & falanger".
Jag glömmer aldrig när Per ringde mig efter första arbetspasset med serien. Han hade pratat med en förälder till en spelare som lossat det stora artilleriet. Föräldern var också mån om att få sin version vidimerad och tipsade "Persan" att ringa vidare till en man som varit verksam i en sektion i den förening som attackerades.
Mannen som Per ringde är platschef i ett av landets större företag. Han är någonstans mitt i livet och i hans vänkrets återfinns många av ortens företagare. Mannen pratade länge och avslöjade massor för PT-reportern. När Sandberg frågade om han ville ställa upp på bild i tidningen och att intervjun skulle användas i en artikelserie blev svaret en känslosam och samtidigt krävande vädjan;
"En publicering skulle innebära stora problem både för mig själv och min son. Vi har redan tvingats lida nog. Om jag uttalar mig kommer de att spåra upp oss direkt. Det kan komma att innebära stora repressalier".
Jojo…man baxnar…
Per Sandberg var minst sagt tagen när han arbetat sina fyra första timmar med den serie som skulle komma att bli "talanger & falanger".
Mannen som pratat med Per behövde inte vara med i artikelserien. Det fanns många andra med olika karriärer inom sportens värld som vågade uttala sig.
Talanger och falanger är största faktorn i den chansering som drabbat ortens lagidrotter senaste tioårsperioden.
Så jobbar vi med nyheter