Det var en gång... Anna Magnusson från Hemmingsmark och Hanna Öberg från Svensbyn. Båda födda 1995, Anna i mars och Hanna i november.
De började åka skidor som knattar och följdes åt i skidspåren. Ibland vann Anna, ibland vann Hanna,.
I PT:s arkiv från 2009 hittade vi några kommentarer efter Storforsloppet i längdåkning.
Anna Magnusson vann F14-klassen före Hanna Öberg. Segermarginalen blev två sekunder.
PT: Kunde ni inte ha delat på vinsten?
– Nja, Hanna har inte väntat på mig tidigare, sa Anna leende och tittade på klubbkompisen.
– Jag har vunnit fyra tävlingar under säsongen så det var Annas tur, sa Hanna.
Samma säsong tog Hanna silver och Anna brons i USM i skidskytte.
"Räkna med fler dueller mellan kompisarna som sporrar varandra" skrev PT och när man går igenom arkiven genom åren hittar man i princip alltid kompisarna i topp.
De turades om som segrare.
Ju äldre de blev desto fler tävlingar i skidskytte.
I december 2012 gjorde PT ett reportage om framgångarna i Piteå Skidskytteklubb
– Vi tränar bra och har roligt tillsammans. Vi är helt enkelt duktiga. Jag har ingen annan förklaring till framgångarna, sa 16-åriga Hanna Öberg.
– Visst är det imponerande, men vi har lagt ned tid på skytteträningen och det har besvisligen gett resultat, sa ordföranden, pappan och tränaren Tomas Öberg.
I april 2014 kom ett oväntat glädjebesked för båda – en plats i a-landslaget. De ansågs vara Sveriges OS-hopp om fyra år.
Det hade varit en svart säsong för svenskt skidskytte då damerna var för dåliga för att ens åka till OS.
Efter det höjdes rösterna för en nystart – och så det blev.
– Jag blev chockad, det är svårt att ta in uttagningen. Jag hade inte alls väntat mig det här utan skulle vara nöjd att tillhör juniorlandslaget men så blev det A-laget som jag drömde om i framtiden, sa Anna.
Hanna var lika förvånad.
– Det här är inte vad jag väntade mig nu, bara kanske kanske i framtiden.
Båda två var givna i OS-truppen den här gången även om uppladdningen stördes av sjukdomar. Därför ställde de inga onödigt höga förhoppningar inför avresan till Sydkorea:
– Vi ser det här som en del av vår resa. Vi behöver inte vara som bäst i våra karriärer just nu. Sen har jag för min egen del inte haft den stabilaste vintern, det gör att jag kanske har ännu lägre förväntningar på mig själv, men det ska bli kul att se vad mitt bästa räcker till i OS, sa Anna.
Hur långt det räckte vet vi nu.