När PT når Emma Lundbäck (bilden) är hon på fjällsemester.
Det har gått bara ett dygn sedan hon tog det definitiva beslutet att ta en timeout från allt vad skidåkning heter.
Men själva beslutet har växt fram under en längre tid.
- Jag har haft funderingarna under ett års tid. Det är inget förhastat beslut utan jag har verkligen tänkt igenom det här, förklarar hon.
För ett par år sedan slog Emma Lundbäck igenom på riktigt allvar.
Som en raket
Hon gick fram som en raket i spåren under flera säsonger som ungdomsåkare och efter guldet på junior-SM 2004 i Gällivare spåddes hon en lysande framtid.Lundbäck fick en given plats i det svenska juniorlandslaget och skid-Sverige talade om att Sven-Åke Lundbäcks dotter kunde bli lika OS-mästaren själv.
Men sedan kom skadorna, sjukdomarna - och de uteblivna resultaten. De senaste säsongerna har mer eller mindre blivit spolierade av sjukdomar och skador.
- Jag har verkligen varit otursförföljd av alla sjukdomar och skador. Det har i sin tur gjort att jag har tappat i träning, kommit efter de andra och blivit stressad. Allting har blivit som en ond cirkel, säger Lundbäck och fortsätter:
- Jag har haft en väldigt stor press på mig själv att hela tiden komma tillbaka till ett visst datum och prestera. Det har gjort att jag har tappat glädjen.
Lundbäck, som under den gångna säsongen tävlat för Piteå Elit, berättar att hon den närmsta tiden ska släppa allt vad skidor heter, bara träna som en elitmotionär och försöka komma underfund med vad hon vill göra.
- Jag vill inte spekulera i om jag ska vara borta i tre månader eller för alltid. Det får tiden utvisa. Just nu vill jag bara ta det lugnt och försöka hitta glädjen igen.
Men med tanke på att du tog guld och brons i SM för inte alls så länge sedan, borde inte glädjen vara tillbaka?
- Det handlar inte om resultat, allting sitter djupare än så. Jag har mått dåligt över att inte kunna prestera det jag vill.