Inom fotbollen är det krav att elitlagen, dam- och herrallsvenskan samt superettan, måste testa sina spelare.
Men Riksidrottsförbundet rekommenderar att föreningar ska låta testa alla sina medlemmar.
PT har kollat läget i några klubbar.
- Ishockeyförbundet har inga krav på att division 1-klubbarna ska testa sina spelare, säger Ove Marklund som är ordförande i Piteå Hockey.
Prata om det
- Klubben har aldrig haft några tester i egen regi under mina år. Men efter det som hände i söndags börjar man ju tänka. Vi kommer förmodligen att prata om det inom klubben sedan får vi se vad som händer.
- Det finns inte heller krav på att vi ska ha matchläkare men det finns sjukvårdskunnig personal i hallen under matcherna.
Piteå Hockey har redan en plan om olyckan är framme.
- Vi har en dokumentation klar hur vi ska agera om någonting händer, berättar Ove Marklund. Dessutom är det skönt att veta att det finns en lättillgänglig hjärtstartare på LF Arena.
Mari-Ann Lindmark är fotbollsordförande i IFK Arvidsjaur.
- Vi har inte haft något möte så vi har inte haft chansen att prata om det. Men visst börjar man fundera när det händer.
- Men jag tror det är jättesvårt att undersöka alla som håller på med idrott. Jag jobbar inom vården och kan inte förstå hur vi skulle ha en chans att klara det. Vi hinner knappt med det vi ska göra redan nu.
- En annan fråga är vid vilken ålder testerna skulle starta, fortsätter Mari-Ann Lindmark. Så jag tror inte det är möjligt att testa alla som håller på med idrott. Det är nog tyvärr omöjligt.
Hade hjärtfel
Magnus Ingesson, sportchef i Piteå Elit:
- Under mina år i landslaget gjordes det inga tester. Men jag fick problem med hjärtat och tvingades undersöka det. Jag hade förmaksflimmer men jag kunde ändå fortsätta att tävla.
- Just nu har vi inga tester i klubbens regi men jag kan absolut tänka mig att vi kommer att börja med det. Vi har ju inte så många åkare.
Jörgen Boström läkare på Cederkliniken i Piteå hänvisar till Socialstyrelsens rekommendationer från 2006.
- Att göra en allmän hjärtscreening skulle kunna göra mer skada än nytta. Risken finns att många friska människor misstänks vara sjuka.
- Det viktigaste är att undersöka de som är i riskgrupperna plus elitidrottare mellan 16 och 35 år, menar Jörgen Boström.
Riksidrottsförbundet rekommenderar att alla elitidrottare under 35 år ska genomgå en riktad hjärtkontroll. Risken för elitidrottare att drabbas av plötslig hjärtdöd är större än för andra eftersom de anstränger hjärtat mer.
Men det är föreningarnas och specialförbundens ansvar att hitta lämpliga former för denna riktade hjärtkontroll, alltså inte sjukvårdens ansvar. Det är också specialförbundens uppgift att bestämma vad som ska räknas som elitidrott inom sina respektive förbund.
Socialstyrelsen beslutade därför att under hösten 2006 ge ut särskilda rekommendationer. Där står bland annat:
Friska drabbas
" Personer som dör i plötslig hjärtdöd har ofta haft symtom på sin hjärtsjukdom, även om de inte sökt läkarhjälp. Bröstsmärta, tydliga hjärtklappningsattacker, svimning och yrsel vid fysisk ansträngning är de vanligaste och allvarligaste symtomen. De förekommer ofta vid de hjärtsjukdomar som kan ligga bakom plötslig hjärtdöd.
Allmän screening betyder att man undersöker alla personer i en viss grupp av människor. När det gäller plötslig hjärtdöd skulle det innebära att man undersöker alla barn och ungdomar upp till 35 år. Hjärtexperter i Sverige, som vägt för- och nackdelar med allmän screening mot varandra, anser inte att det är ett bra sätt att förebygga plötslig hjärtdöd. I flera andra länder, däribland USA, Danmark och Irland, har man kommit fram till samma slutsats. Friska skulle misstänkas vara sjuka.
Ett viktigt skäl till att man inte tycker allmän screening är ett bra sätt är att många som i själva verket är friska skulle misstänkas vara sjuka. För varje sjuk som man lyckas hitta skulle 2 000 friska personer felaktigt bedömas ha en hjärtsjukdom".