Solen skiner, Magdalena är brunbränd och hon berättar med glädje om säsongen som blev hennes stora genombrott.
- Ja, det var helt galet. Ambitionen var att ta poäng i någon världscuptävling, om jag blev uttagen. Och OS skulle jag följa framför TV:n.
Hade tur...
Det blev i stället en solskenshistoria som började med Tour de Ski. Och en magsjuk Anna Olsson.
- Anna lämnade återbud, och då fick jag åka i stället. Där hade jag tur, för annars hade jag ju fått stanna hemma...
- När man kan slappna av och mår som allra bäst... det är då som resultaten kommer.
Med placeringarna nia (Prag), nia (Val di Fiemme) och tolva (Cortina) hade hon tagit ett litet steg närmare OS i Vancouver.
- Men det var absolut inget jag funderade på. Jag tänkte snarare att det kanske var för sent.
Det var ju inte det.
Besked i bilen
Efter åtta tävlingar på tio dagar kände sig Magdalena rätt sliten. Då kom beskedet att hon skulle starta i Estland. Hon blev 17:e på den klassiska milen, och åtta i sprinten.
- Banan på milen är förmodligen den tuffaste i världscupen, säger Magdalena.
På väg hem från Estland, i bilen, ringde förbundskapten Magnus Ingesson - hennes personlige tränare.
- Han berättade att jag var klar för OS, och det blev ju ett riktigt lyckorus. Det kändes helt ofattbart.
Men allt satte sina spår. Det tuffa tävlingsprogrammet och all uppståndelse medialt kring uttagningen till OS.
"Otroligt sliten"
När det var dags för en av säsongens höjdpunkter, skid-SM i Piteå, var det faktiskt nära att det inte blivit något mästerskap.
- Jag kände mig otroligt sliten. Jag hade tävlat helt galet mycket på så kort tid och jag trodde att jag höll på att bli sjuk.
På morgonen, samma dag som sprinten skulle avgöras, var hon fortfarande osäker.
- Jag kände mig helt ur slag, men efter en joggingtur bestämde jag mig för att göra ett försök.
Några timmar senare knäckte Magdalena hela finalfältet och tog SM-guld inför en vilt jublande hemmapublik på Lindbäcksstadion.
- Jag får fortfarande härliga rysningar när jag tänker på avgörandet inne i stadion och den fantastiska publiken.
Prestationsångets
Sen kom en annan rysning. OS i Vancouver där hon blev tia i sprinttävlingen.
- Jag kom dit med en avslappnad attityd eftersom jag inte haft en lika strukturerad uppladdning som de andra. För mig var OS en stor bonus.
För några år sedan var allt annorlunda. Som ungdom firade Magdalena stora framgångar med flera guld i SM, men juniortiden blev betydligt tuffare.
- Jag studerade vid skidlinjen i Sollefteå och andra året blev inte alls som jag tänkt mig. Jag drabbades av prestationsångest och den svackan höll i sig i ett och ett halvt år.
När Magdalena tänker tillbaka på den perioden är det ändå inte med någon negativ känsla.
- Absolut inte. Jag är faktiskt himla tacksam att jag gått igenom det där. Jag har blivit mycket starkare mentalt.
Idag leker livet för Magdalena.
n Hon är tillsammans med Jesper Modin, som också tävlar för Piteå Elit och är med i landslaget, sedan fyra år tillbaka.
- Det betyder jättemycket. Vi sporrar varandra.
"Lyckligt lottad"
n Hon åker numera skidor på heltid.
- Jag är lyckligt lottad som har föräldrar som låtit mig få göra det jag verkligen vill. Utan mamma och pappa hade jag inte klarat av att göra det här på samma sätt. Jag har några sponsorer, men jag skulle ljuga om jag sa att man blir rik på den här sporten. Det går runt.
n Hon har alltså Magnus Ingesson som personlig tränare.
- Han har väldigt bra erfarenhet och vet vad som krävs för att nå till världseliten. Visst, träningsprogrammet är tufft men anpassat för att det ska fungera så bra som möjligt. Magnus är otroligt engagerad.
n Hon har en kreativ ådra.
- Jag tycker det är väldigt avkopplande att måla och jag gör tavlor i tusch. Jag gillar också att skriva personliga texter som jag har för mig själv, att laga mat och att spela piano. Plus mode och shopping.
Ska bli ännu bättre
n Hon blickar fram emot kommande säsong.
- Jag ska försöka bli ännu bättre. VM i Norge lockar förstås och det är det stora målet. Dit vill jag.
n Hon applåderar Anna Simberg, Piteå Elits nyförvärv, som var med under upptaktsträffen förra helgen på Vallsberget.
- Vi är goda vänner sedan tidigare. Anna är en stark tjej som kan kriga om en plats i stafettlaget. Nu är vi fyra tjejer i klubben och det känns säkrare.
n Hon minns semestern efter skidsäsongen med Jesper.
- Vi var tre och en halv vecka i Bali, och det var helt underbart.
Och så träning, förstås - i stort sett varje dag. Men det är ju ingen match.
Magdalena har ju sina minnesbilder...