Klokt av Kalla Pajala sidsteppad

Det var ett klokt beslut Charlotte Kalla tog när hon avstod från kvällens sprintlopp i Drammen. Om det är så att hon ställer upp i Holmenkollens tremil på lördag - hennes längsta lopp någonsin i världscupen - så gäller det att spara på den energi som alldeles påtagbart varit på upphällningen de senaste veckorna. Från och till har Tärendötalangen även under februari månad visat glimtar av det hon demonstrerade under Tour de Ski. Men tävlingsprogrammet blev intensivt därefter och man må betänka att Kalla ännu inte fyllt 21 år.

Visst kan det vara frestande, i den position hon befunnit sig med ledning i världscupen, att vilja fortsätta att till varje pris strida i toppen. Men även den ivrigaste rashäst måste hållas tillbaka ibland. Det är detta hennes ledare i klubb- och landslag är till för. Plantan Kalla står fortfarande på tillväxt och är därmed så ömtålig att den bör skötas med varsamhet.

Hon har visserligen slagit rot i världseliten. Men ska hon bli bofast där och fortsätta sin vackra blomning, är det förståndigt att lägga in någon träningsperiod då och då mellan de krävande uppdragen i tävlingsspåren. Tids nog finns den totala kraften på plats och då kan hon exempelvis som den elva år äldre Virpi Kuitunen tävla helg efter helg utan att tappa gnistan. Men också acceptera att det kommer bakslag emellanåt. Charlotte Kallas långsiktiga plan efter juniorkarriären var aldrig att bli bäst i världen 2008. OS 2010 och gärna med någon framgång VM-säsongen 2009 var de första delmålen. Den här vinterns utdelning har blivit ren bonus.

Mycket hände under förra månaden som kanske kom något i skymundan men ändå ger tillförsikt inför framtiden. Och fortfarande gör de svenska damerna bäst ifrån sig. Utdelningen vid junior-VM var positiv och i det svenska lag som knep silvermedalj i stafett, en futtig sekund bakom Norge, är samtliga fyra juniorer även nästa säsong. En av dem (Lisa Larsen från Sundbyberg) som dessutom tog bronsmedalj i ett individuellt lopp har till och med två juniorvintrar kvar.

I det svenska JVM-laget saknades dock en tjej, en från Piteå. Magdalena Pajala, Strömnäs, borde med sina resultat (5:a och 2:a) i de två testloppen i sprint inför JVM ha blivit nominerad. Det gav hon dessutom besked om vid cuptävlingarna i Kalix för halvannan vecka sedan genom att vinna båda loppen i samma veva som JVM avgjordes.

Det ser alldeles bestämt ut som om Magdalena åter håller på att hitta den slagkraft hon hade som ungdomsåkare. Då var hon bäst i Sverige. Sen har hon haft några motiga år. Det är många som varit med om motsvarande process och aldrig hittat tillbaka. Magdalenas försök är värt all beundran, och det ska bli intressant att se vad hon kan prestera under det SM och JSM som inleds i Falun nästa vecka.

En som också börjat röra på sig lite smått efter långvarig sjukdom är Lina Andersson. Mer än tre månaders uppehåll från träning och tävling sätter förstås sina spår. Lina är långt från normal form just nu. Men jag kan mycket väl tänka mig att hon - om det inte kommer annat elände i vägen - lyckas pricka in en tillfällig topp till SM-veckan.