”Jag minns inte så mycket”

Piteå IF tog tre poäng mot Jitex i söndags men tappade två spelare. Både målvakten Maria Rönnbäck och June Pedersen hamnade på akuten.

Här tar matchen slut för Piteås målvakt Maria Rönnbäck
?foto: robert lundberg

Här tar matchen slut för Piteås målvakt Maria Rönnbäck ?foto: robert lundberg

Foto: Robert Lundberg

PITEÅ2014-05-12 17:30

– När jag kom dit var Maria redan där. En till sa dom, berättar June.

Smällen minns hon inte mycket av.

– Ingenting, någon sa att jag fick en armbåge i huvudet. Men jag var riktigt borta.

Undersökningen visade en rejäl hjärnskakning.

– Det känns som jag blivit överkörd av en lastbil, säger June. Ibland blir jag också lite yr.

När hon kan vara tillbaka på planen är oklart.

– Jag får ta det dag till dag men först måste jag vara helt symptomfri.

Matchen mot Örebro borta till helgen missar Pedersen.

– Det utgår jag ifrån.

Du kommer kanske inte ihåg chansen ..?

– Den har jag försökt glömma. säger hon med ett skratt. Jag trodde inte jag hade så mycket tid på mig men det var svårare att missa.

Sparar målen

– Vi vann ju ändå så jag sparar målen till de behövs.

Det var Pedersens första hjärnskakning.

– Förr eller senare händer det.

Blir det hjälm i fortsättningen?

– Nej, det kan jag garantera att det inte blir, säger June Pedersen.

Maria Rönnbäck fock chansen i målet från start och höll nollan till skadan.

– Det kändes bra så visst det synd, menar hon.

Vad hände?

– Jag är inte riktigt säker. Men jag tror att jag kom nära foten när en av deras spelare sköt och jag hade armen i ytterläge. Armbågen gick i alla fall ur led.

Den drogs tillbaka på akuten?

– Jo, men då var jag sövd. Det gör visst riktigt ont annars ...

Domen?

– Förmodligen två veckor i gips men jag ska tillbaka på onsdag. Då får jag veta lite mer om skadan. Men den är visst ovanligt, säger Maria Rönnbäck.

Hanna helt slut

Hanna Pettersson var också ordentligt medtagen efter matchen. Med kramp i båda benen gav hon allt och var helt slut efter matchen. Piteå hade gjort alla byten så den möjligheten fanns inte.

– Jag har aldrig varit så trött på en fotbollsplan. Men vi var ju en spelare kort i slutet så det var bara att försöka jobba vidare. Det var först efter matchen jag insåg hur trött jag var, berättar Hanna.

– Vi vann ju så det var det värt.

Det var första gången under säsongen Hanna spelade 90 minuter.

– Jag kan inte komma ihåg när jag senast spelade en hel match. Det tog kanske en stund men jag repade mig. Jag fick i alla fall en riktig genomkörare ...

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om