Men hon verkade glad ändå.
– Det var ju mitt första sprintlopp den här säsongen så jag får vara ganska nöjd, tyckte hon.
Öberg tappade mycket på grund av en fotskada. Nu är hon på väg att komma ikapp.
Inga problem med foten?
– Jag fick känningar efter kraschen i lördags, sa hon.
I distansloppet, 10 kilometer klassiskt, fastnade Jennie i stängsel och föll. Då fick den skakade foten en smäll.
– Det var ingen större fara. Men jag tappade från andra plats till fjortonde och tänkte ge upp. Fast jag fortsatte och tog resten av loppet som en träning.
– Synd på fallet, kroppen kändes riktigt bra. Men det gäller ju att hålla sig på benen.
Jennie slutade på 15:e plats.
Formen kändes alltså bra så Öberg var optimist inför sprinten.
– Jag blev förvånad över hur långsamt jag åkte i prologen. Sedan gick det bättre och bättre för varje lopp.
Jennie var sin kvartsfinal. Semifinalen blev tajt. Öberg hamnade på tredje plats i heatet men gick vidare som "luckylooser". Och i finalen såg det bra ut. Jennie var hela tiden med i täten och ledde in på upploppet.
Där kom alltså missen.
– När jag tappade farten i sista kurvan kom de andra snabbt. Det kändes som om de åkte i nerförbacke ...
Maja Dahlqvist, Falun Borlänge, som är säsongen komet vann finalen.
– Vi bor i Falun båda två och tränade ofta tillsammans i somras, berättade Jennie Öberg.
Sprinten avgjordes i fri stil.
Vilken stil passar dig bättre?
– Är jag i form spelar det ingen roll.
Sedan tillade hon med ett leende:
– Är jag inte i form spelar det inte heller någon roll.
Efter strulet med fotskadan är Jennie Öberg på väg mot formen. Lovande inför Skandinaviska cupen i Lillehammer till helgen.
Magdalena Pajala, Piteå Elit, var trean i den andra semifinalen i sprinten. Men hennes tid räckte inte för en plats i finalen.
– Det är små marginaler, sa hon.
Visst var Magdalena besviken. Hon ville ju gärna lyckas bra på hemmaplan. Ändå valde hon att se ljusglimtarna.
– Jag är mycket bättre nu jämfört med samma tid förra säsongen. Kroppen känns också bra men det gäller att få ut det också. Jag kanske vill lite för mycket och därför låser det sig.
Sprinten var i fri stil och Pajala är bättre i klassisk åkning.
Dagen innan var det tio kilometer klassiskt. Där fick Magdalena aldrig någon rejäl chans.
– Staven gick av efter några hundra meter, berättade hon. Den första jag fick var för lång. Sedan bytte jag stav ett par gånger till innan jag fick min egen.
På sista varvet kunde hon fokusera på åkningen och klättrade från tionde till sjätte plats.
– Då kändes det riktigt bra. Synd att det strulade med staven.
Magdalena hade inget flyt på Lindbäcksstadion under helgen. Nu drar hon vidare till Lillehammer för Skandinaviska cupen, om det inte blir världscupen i Davos.
Revanschsugen?
– Det var jag redan efter stavbrottet i lördags. Men nu är jag det ännu mer, sa Magdalena Pajala.
Trots en strulig helg ser det alltså lovande ut för Piteåduon. Klubbkompisen Mia Eriksson var sjuk och kom inte till start.