Karriären i längdskidor fick ett abrupt och tragiskt slut för Erik Axelsson, forstrad i Strömnäs GIF och senare tävlandes för Montana State University.
I augusti förra året cyklade han över ett stup i Luleå och låg medvetslös i flera timmar. När han vaknade upp kunde han inte röra benen, men efter mycket möda lyckades han krypa till mobiltelefonen som låg flera meter bort på marken och slå larm.
Han pratar inte så gärna om olyckan. Historien är redan berättad menar han. Nu blickar han bara framåt.
– Jag fortsätter att jobba på, det är fortfarande mycket att lära sig.
I onsdags tog Erik Axelsson flyget till USA där han kommer att träna i tre veckor.
– Jag ska träna i Florida tillsammans med Rehab Station Stockholm, det är rehabinstitutet som jag låg på i höstas. Det kommer att bli jävligt najs, säger han.
– Vi kommer att göra lite avancerad rehab, prova grejer som man annars kanske inte hade gjort. Det blir en lång flygresa och sedan prova bada i havet, mycket simning blir det nog.
Efter olyckan fördes Axelsson till Sunderby sjukhus där läkarna förklarade att han brutit nacken. Sedan flögs han med helikopter till Norrlands universitetssjukhus i Umeå och opererades direkt.
Ryggmärgsskadan ligger på bröstryggen och därför kan han fortfarande röra armarna.
Han är förlamad från bröstet och neråt. Den förlorade rörligheten kan han inte få tillbaka.
– Jag har en komplett skada. Däremot går det att träna så att man lär sig göra grejer mer självständigt, det är på det sättet man rehabar.
I augusti åker Erik Axelsson tillbaka för att slutföra sina studier i Montana där han har ett år kvar.
Han håller god kontakt med vännerna i USA efter olyckan. En av dem startade till och med en insamling för att Axelsson skulle kunna få en handcykel.
– Sawyer Kesselheim heter han som dragit igång det hela. Han var kapten för skidlaget i Montana när jag började där. Det är en kille jag lärt känna jättebra.
Insamlingen pågår fortfarande med syfte att samla in pengar för att bedriva Parasport.
Erik Axelsson har alltid gillat att träna och tävla, men någon tävlingssatsning på Parasport har inte börjat tänka på.
– Nu försöker jag bara bli så stark som möjligt, allt blir så himla mycket lättare när man är stark. Jag gillar som sagt att träna, men jag har verkligen inte bestämt mig för att göra någon satsning eller något sådant. Nu tränar jag bara på en nivå för att må så bra som möjligt.