En tuff utmaning, men inte omöjlig!
Hammarby var i kraftig brygga ifjol, men lyckades med en Houdini-utbrytning i en jämn kvalserie då. Piteå är i och med 2-2 mot Huddinge igår i det läget att man måste lyckas med något liknande nu. För "Bajen" lossnade alla spärrar när laget hamnade i kölvattnet. Det fanns bara ett läge och det var full fart framåt. Piteå Hockey var i ett liknande läge inför gårdagens match och för tredje matchen i följd satt laget i förarsätet efter halva matchen. 3-2 mot Borås, 1-0 mot Tingsryd och 1-0 mot Huddinge är lika med nio av nio möjliga poäng efter respektive matchernas första hälft. Det blev två vunna och sju förlorade innan allt var klart.
Backar tar för sig allt mer i dagens hockey. Av nio PHC-mål har sex kommit från backarnas klubbor och bara tre futtiga från forwardar. Tre mål under sammanlagt 253 kvalminuter är på ren svenska åt h-vete för lite. Räknar man dessutom in hemmamatchen mot Örebro finner vi blott tre forwardsmål på över 300 minuter!
Piteåtränarna är inne på att PHC måste vinna samtliga fyra matcher under kvalets andra halva för att det ska gå vägen, men det tror inte jag. Det räcker nog med tre av de fyra. I värsta fall ligger Piteå fyra poäng efter tabelltvåan vad gäller tappade poäng när alla lag spelat hälften av sina matcher. Jag finner det inte alls otroligt att Piteå besegrar Borås och Tingsryd hemma och sedan orkar med Väsby borta i sista omgången. Klarar laget det behöver man endast hjälp med en futtig poäng på rätt ställe i de andra lagens inbördes möten för att det ska gå vägen.
Piteå har onekligen en tuff utmaning framför sig, men alls inte omöjlig. Tror att det kommer att passa laget ganska bra att släppa alla spärrar och öppna alla spjäll. Refrängen på melodin full fart framåt kan man ju utantill.
Såg en intervju med HV:s retsticketuffing Andreas Jämtin igår. Han menade att publiken skulle komma att spela en avgörande roll i semifinalerna mellan HV och Modo. Trycket från läktarna går aldrig att underskatta i täta och betydelsefulla matcher. Den sjätte utespelaren blir - tyvärr måste man säga eftersom det inte är bästa hejaramsan som åsyftas - allt viktigare i ishockey.
Tänker på en episod på väg mot Tingsryd i lördags när jag ringde Urban Åström, mångårig ledare i Boden. Jag ville ha en vägledning till Dackehallen. Urban, som slutat för ett par år sedan, suckade och sa;
"Jaha, ska Piteå spela kvalhockey i Tingsryd? Träffar du dem före matchen kan du berätta vad som väntar". Sedan drog Åström allt det där om den sjätte utespelaren som på vissa arenor påverkar hemmalinjemän. Han fortsatte;
"Det har vi aldrig fått med oss i kval eller slutspelsammanhang i Norrbotten. Inte i Boden, Luleå och Piteå i alla fall. Där åker den, den och den och hjälper motståndaren istället".
Det där skulle Urban Åström aldrig ha sagt när han var aktiv som ledare inom hockeyn. Då spelade han diplomatens roll. Nu när ridån fallit för hans del lade han ut texten. Åström är inget Piteå-fan och han sa det före lördagsmatchen i Tingsryd, och man kan kanske tycka att det är patetiskt. Alltså att det jag skriver om den sjätte utespelaren - hemmatrycket - är patetiskt. Kanske är det så, men verkligheten berättar att sådan är sanningen. Tyvärr!
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!