Ett av SM-veckans kanske mest väntade möten skedde under lördagen i Norrmalmia när Jujutsun avgjordes.
Fredrik Widgren och William Seth-Wentzel är inte bara klubbkamrater i Nacka Dojo, de är dessutom träningspartners och bästa vänner. För bara två månader tog de varsitt brons på senior-VM i Thailand. William i 85-kilo klassen och Fredrik i 77-kilos.
Grabbarna har bara mötts en gång tidigare i tävlingssammanhang.
– Det var 3-4 år sedan. Då åkte jag på rådäng. Förlorade på fullt hus efter halva matchen och hade ingen chans, berättar William.
Men under lördagen drabbades de äntligen samman igen. Denna gång i en SM-final.
Och det var kanske något överraskande den tre år yngre William Seth-Wentzel som drog det längsta strået då han vann med 14-6.
– Det är egentligen Fredrik som har varit den som det pratats om och jag har hela tiden kommit underifrån. Han har varit min förebild och min träningskompis sedan jag började med jujutsu. Så det är jättekul att äntligen kunna mäta sig med hans styrka och tekniker, säger William.
– Jag hade bara kunnat drömma om att det skulle gå så här bra men jag hade inte trott det.
För den regerande SM-vinnaren sved så klart nederlaget.
– Han var bra och duktig men det är surt att torska och förlora, säger Fredrik.
William Seth-Wentzel nöjde sig inte med ett SM-guld. Han tog även hem segern i 94-kilos klassen.
– Det var betydligt lättare, jag vann på 40 sekunder.
Men bästa kompisen Fredrik gick inte heller lottlös. Han tog revansch i 77-kiloklassen. Tråkigt nog så skadade motståndaren Jonas Lund axeln mitt under fajten och var tvungen att bryta.
– Det är tråkigt när det händer att någon blir skadad och det är inte så man vill vinna. Jag hade hellre kört klart matchen och vunnit på det sättet, berättar han.
Det var inte bara William och Fredrik från Nacka Dojo som tog hem SM-medaljer. Isabelle Vistam kammade rent i både 62-och 70-kilos klassen. 50-0 slutade finalerna.
Hon var den enda kvinnliga deltagaren med landslags och stora mästerskapsmeriter.
– Jag kan ibland tycka att det är mer nervöst att köra en sådan här tävling. Just för att man har lite mer press från sig själv och från folk runt omkring. Man har någonting att leva upp till.
Mer att förlora?
– Det låter hårt men nästan.
Just på grund av bristande konkurrens, så tränar Isabelle med William och Fredrik till vardags.
– Det är tufft men jag lär mig mycket av det.