Inget Piteå Summer Games.
Ingen Examenscupen.
Ingen kula i luften. Inte nu, inte snart, kanske inte alls.
Kvar återstår ångest och klubbekonomier i fritt fall utan bottenkänning.
För den enskilda föreningen är allt en tragedi. För den enskilda utövaren och samhället potentiellt ännu värre.
Samhället behöver idrotten mer än idrotten behöver samhället.
Så är det normalt.
2020 är inget normalt år.
Piteå kommun är beroende av ett aktivt idrottsliv.
En stillasittande befolkning är en ohälsosam sådan.
Idrotten skapar demokratisk fostran, gemenskap inom befolkningen och relationsbyggande mellan sociala strukturer.
Viktiga delar för folkhälsan. Men framförallt får idrotten folk att röra på sig. Lungorna tränas. Motoriken övas, benen, armarna och bålen stärks. Hjärnan får arbeta.
Den som idrottar i yngre år har större möjligheter till god hälsa genom livet. Vanor byggs, vanor består.
Det gäller även inaktivitet.
Idrottsklubbarnas arbete skapar en aktiv befolkning. Den individuella vinsten drar staten nytta av. Minskade sjuktal ger färre samhälleliga problem.
Idrottsklubbarna vacklar. Då borde Piteå kommun stötta den lokala idrotten extra mycket.
Ett Piteå utan ett rikt idrottsliv är ingen stad.
Att efterskänka hela eller delar av hyreskostnaderna för klubbarna som använder Piteå kommuns sportanläggningar skulle stärka det folkhälsoarbetet som idrotten bedriver.
En satsning som ger resultat nu och i framtiden, inte bara på idrottsplanen.