Skratten ekar mellan väggarna i träningshallen när tjejerna i Cheer Unity Royals värmer upp för sin träning. De stretchar och börjar springa i en cirkel på mattorna. Några tejpar en axel för att inte skada sig. Tjejerna pratar och skämtar med varandra, och det märks att det ligger förväntan i luften. Till helgen ska laget nämligen tävla i Umeå i distriktsmästerskapen för cheerleading. Om de vinner går de vidare till riksmästerskapet och får möta lag från hela Sverige.
– Det känns bra inför helgen, men man är ju också nervös, säger Katja Korniienko.
Tjejerna har förberett sig och tränat på koreografin de ska tävla med i flera månader. Två av lagets tränare, Helene Granberg och Emma Öberg, beskriver programmet som väldigt fartfyllt och tekniskt svårt. Den största utmaningen är pyramiden som ska avsluta programmet.
– Vi har inte hunnit öva på den lika mycket som allt annat, därför känns det nervöst, förklarar Stina Axelsson.
Laget har även kämpat med avhopp och skador inför tävlingen, som har bidragit till nervositeten, men trots utmaningarna är stämningen i laget väldigt taggad.
– Stämningen i gruppen är jättenice! Alla är bästa kompisar med alla, berättar Hilda Lundström.
Det märks att tjejerna i laget är trygga med varandra och kommer bra överens. Peppande hejarop avlöser varandra, och när någon lyckas bra med en övning är lagkamraterna snabba på att ge beröm.
Laget tränar i två timmar och gör övning efter övning. Det märks att alla är dedikerade och siktar högt, de upprepar varje koreografi tills allt sitter som en smäck.
– Det viktigaste är att vi sätter koreografin. Det spelar egentligen ingen roll om vi går vidare eller inte, men så länge vi sätter allt så kommer vi vinna, säger Katja Korniienko och får medhåll från några skrattande lagkamrater.
Tränarna håller med om att målet med helgen är att göra ett så bra program som möjligt, men det viktigaste är att tjejerna själva känner sig nöjda med sin insats.
Något som är viktigt att komma ihåg inför en stor tävling är att förbereda sig väl, då det kan vara krävande både fysiskt och psykiskt, något tjejerna är eniga om.
Hur gör man sig bäst redo för en sådan här helg?
– Man sover, säger Katja snabbt.
– Ja, och käkar mat, fyller Hilda i.
När träningen börjar lida mot sitt slut klappar lagkamraterna varandra på axeln och får beröm av tränarna för sitt jobb under kvällen. Nu väntar bara ett sista träningspass innan den stora tävlingen på lördag, där det förhoppningsvis blir succé