Piteå IF kom fyra och tog därmed brons i damallsvenskan i fotboll. Laget var som bäst andra halvan av serien då PIF efter uppehållet tog flest poäng av samtliga.
Tränarna Stellan Carlsson och Jonas Edholm betygsätts inte, men har skapat ett bygge som blev allt bättre under säsongen och där många individer växte.
Här är årets avgångsbetyg.
5 = Världsklass
4 = Hög damallsvensk klass
3 = Bra damallsvensk klass
2 = Damallsvensk klass
1 = Underkänt
5: Faith Ikidi. Som alltid en mittback av högsta klass. Inte främsta säsongen, men den bästa spelare på planen i många matcher. Otroligt viktig för seriens bästa försvar. Kan förbättra några delar i spelet, men har så många starka sidor.
4 = Hilda Carlén. Fortsätter att utvecklas. En mycket stabil målvakt som höll nollan åtta gånger. Härligt tillslag, utvecklas stadigt, även i luftspelet. Sa själv att hon saknade de stora räddningar under säsongen, men hon var riktigt bra.
4 = June Pedersen. En ikon i Piteå IF. Enormt kapital i klokhet och rutin. En vänsterfot av högsta klass och de tre assisten i avslutningen mot DIF sa mycket. Inte snabb, men Ikidi täcker upp hennes svagheter.
4: Elin Bragnum. Trollade friskt i tre matcher under säsongen. Har blicken för spelet, tekniken, rörligheten, avsluten och passningsspelet. Skador och sjukdomar hämmade henne ofta. Vi spådde landslaget 2017 – upprepar nu profetian för 2018.
4: Josefin Johansson. Lagets hjärta och lungor. Kulturbärare som sliter enormt. Inte någon bollspelare men ingen annan personifierar PIF:s DNA som Johansson. Leder genom exempel.
3: Madelen Janogy. Här talar vi kraftig utveckling. Från en tvåa i våras till en stark fyra i höst. Gjorde många felval på planen och bara ett mål i våras (sju totalt). Nu stenhård, fylld av självförtroende, målfarlig och utnyttjar snabbheten. Landslaget 2018?
3: Lena Blomkvist. Inledde säsongen som bänkad åtta matcher i rad. Senare blev det elva matcher från start. Har utvecklat förmågan att läsa spelet. Trygg i alla delar som back i trebackslinjen.
3: Julia Karlernäs. Nickspecialisten på mitten knoppade som vanligt in tre bollar, samtliga i våras när hon var som bäst. Bra duellspelare och bättre teknik än en kan tro. Viktig för laget och kan få ut ytterligare lite.
3: Emelie Lövgren. ”Majorskan” missade åtta sista matcherna på grund av en knäskada. Före det som vanligt given i startelvan. Pålitlig, stark, bra i luften och duellspelet. Lite kantigare teknik.
3: Lotta Ökvist. En fin vänsterfot vars inlägg låg bakom chanser och mål. Bra löpsteg och redan erfaren. En ytter av medelkvalité i serien. USA nästa.
3: Hanna Pettersson. Starkt att komma tillbaka från korsbandsskadan. Inte lika snabb som tidigare, men tuff och viktig för laget. Fyra mål sista säsongen i karriären.
3: Ronja Aronsson. Högerback eller högermittfältare. Den funktionella 20-åringen har utvecklat sina offensiva kvalitéer och passningsspelet. Kan bli starkare en mot en defensivt.
3: Ellen Löfqvist. En damsugare på mittfältet som även kan spela mittback om det behövs. Täcker ytor föredömligt och gör ett viktigt defensivt jobb. Hård i kroppen. Kan överraska med bra långskott. Körtelfeber sista två månaderna.
3: Nina Jakobsson. En anfallare/yttermittfältare som är lång och stark vilket hon utnyttjar men kan göra det ännu mer. Bra i offensivt straffområde, men mindre teknisk. Fem mål.
3: Cecilia Edlund. Tog månader innan hon anpassat sig till träningsmängden. Sedan fick hon chansen i totalt fem matcher och var klok med bollen och gjorde rätt val på planen. Kommer lyfta ytterligare 2018. Framtidsnamn.
3: Felicia Karlsson. Två sidor av myntet. Löper enormt mycket för laget och stör motståndarnas uppspel. Sämre teknik och missade för många chanser, innan hon satte tre i näst sista matchen. Fem mål totalt.
2: Frida Abrahamsson. Ytterspelaren startade en match, hoppade in i sju. Oftast med lite kvar. Mindre speltid än ifjol. Bra löpsteg, men har efter fyra säsonger ännu inte fått det stora lyftet.
Spelade inte: Moa Öhman, Linn Viklund, Linnea Selberg.