Äntligen fick Anja vinna över Kostelic
Nu återstår för Anja endast storslalom på fredag. Tre medaljer under samma OS är ett fantastiskt facit för en svensk olympier. Det kan bli fyra i morgondagens storslalom, och därmed skulle Anja tangera det Kostelic gjorde i Salt Lake City för fyra år sedan, även om kroatiskan den gången vann tre guld.
Sverige hade två klara guldfavoriter inför de två OS-veckorna, Anja Pärson och Björn Lind. Båda lyckades i går, Lind har ju dessutom klarat en dubbel. Hans tävling bjöd på mästarens signum. Vinst i kvalet. Taktisk kyla och lätta segrar i såväl kvarts- som semifinal. Och slutligen ett imponerande lugn när guldet skulle bärgas.
Det märktes att svensken främst fruktade italienaren Zorzi. Det blev ungefär samma diskussion om vem som skulle ta täten i utförsbacken mot mål som när samme Zorzi och Thomas Alsgaard stannade i de sista utförslöporna vid stafetten i Salt Lake City 2002. Inte heller då kunde italienaren bärga sig utan stack iväg och blev ett lätt byte för Alsgaard i guldfinishen.
Som junior var Björn Lind en i mängden och ansågs inte besitta samma talang som storasyster Sofia. 1997, när Björn två gånger hamnade på 16:e (!) plats i junior-SM, vann Sofia Vasaloppet för damer. Första gången jag träffade Björn var vid SM i Östersund år 2000, då han överraskade storligen och blev tia på tremilen.
Redan vintern därpå ställde Björn upp i sprint-SM och hamnade på åttonde plats. Det var då han bestämde sig. Det skulle bli sprint för hela slanten. Vid OS i Salt Lake City blev det fjärde plats, en placering som förföljde honom under några säsonger. Faktiskt fram till den här vintern. Det är först nu den upplandsfödde (Roslagslänna) 28-åringen har samlat på sig så mycket styrka och kondition att han orkar åka fort inte bara i kval utan även över alla heat fram till final.
Med tre guldmedaljer får vi nu i internationella mästerskap gå ända till St Moritz 1948 för att hitta samma utdelning på längdsidan för svensk del. Då blev det också tre guld men även ett par silver och ett par brons. Fast då tävlade svenskarna mot en av andra världskriget härjad omvärld.
Nu har sprintgrenarna tillkommit och hjälpt Sverige till den fantastiska utdelningen i Pragelato. Ändå fanns det mer att ta av ur det svenska laget i går:
e Peter Larsson råkade ut för ett par taktiska missöden i sin kvartsfinal och fick stryk på målfoto av fightern Thobias Fredriksson.
e Anna Dahlberg hade inte förväntat krut i armar och ben sedan hon som enda svenska gått vidare från kvartsfinal.
För Piteå Elits två bidrag på den olympiska sprintbanan blev det ingen riktigt bra sista dag. Lina Andersson gjorde visserligen en utmärkt insats i kvalet med sin tredje plats. Men Lina åker betydligt bättre i ensamt majestät när det handlar om fri teknik än när hon ska åka mot andra. Det har visat sig många gånger förr, och så blev det även nu.
Snabbheten finns men tekniken måste förbättras. Den har gått framåt rejält till denna säsong, det visar kvalresultaten, och kan Lina finslipa ytterligare kanske hon blir en vinnare även i skejt. Men hon kan ändå åka från OS med högburet huvud och guld i fickan.
För Emelie Öhrstig har hela vintern, efter sjukdomen i höstas med bristande grundträning, varit en kamp mot tiden. Den blev för kort. Men Emelie kommer igen. Efter sitt VM-guld i fjol vet hon att kapaciteten finns.
Så jobbar vi med nyheter