Åkerman - en saga med många kapitel

Under sju säsonger i Skellefteå kallades han Kung Åkerman. Idag är backen Johan Åkerman också kung i HV 71 och till och med i hela elitserien. Med sina 30 individuella poäng (5 mål och 25 assist) toppar han backarnas poängliga i suverän stil och fjärdeplatsen i den totala ligan understryker klassen ytterligare. Åkermans hockeyliv är en saga vars sista kapitel fortfarande ännu inte är skrivet. En saga som tyvärr också berättar om att scoutingen inom svensk ishockey är usel.

I tisdags klappade den tidigare Skelleftekungen in ledningsmålet för HV i segermatchen borta mot Färjestad. Bland alla meriterade OS, VM och SM-vinnare samt tidigare NHL-proffs var det Åkerman som gavs mesta istiden.

Förra säsongen noterades han för fantastiska 61 poäng under allsvenska grundserien. Ändå var det många som trodde att han skulle få problem i elitserien. Inte minst med tempot och defensiven.

Redan efter elitseriens första fjärdedel stod det klart att Åkerman skulle bli en succe i HV. "Vad säger de i Luleå och Skellefteå nu?", stod det i ett mail som jag fick av en elitledare som varit med länge.

I Skellefteå är det ingen som dömt ut Åkerman, men i Luleå har Kungen fått sig av samma slev som en gång slängdes ut över Piteåbacken Daniel Holmström.

"Det går bra att dominera från offensiva blå i allsvenskan, men vänta bara till kvalserien. Då blir den där typen av spelare nedcheckade", sas det. Tämligen unisont i Sverige.

Nej, inte hos Leif Boork vad gäller Holmström och inte heller Skellefteå och HV i Åkermans fall.

Så sent som säsongen 03-04, det året när Skellefteå stod på örat mot Hammarby i näst sista matchen i kvalserien, var det just Holmström och Åkerman som slogs i toppen av poängligan bland backarna. I konkurrens med bl a 16 elitseriebackar noterades Danne för 9 poäng (5+4) på tio matcher och Åkerman för 8 (3+5).

Vad jag vill säga med den jämförelsen är inte att Daniel Holmström likt Åkerman på hockeyålderns höst skulle ha blivit en dominant bland backar i elitserien.

Däremot är det synd, speciellt för hockeyn i norr, att konstatera att scoutingen brustit å det grövsta i de här nämnda fallen. Piskar man in 50 poäng i allsvenskan och närmare 10 i kvalet till elitserien platsar man att styra upp spelet från blå även i serien högst upp.

Inför ett eventuellt kval för Piteå Hockey vore det nog värt att slå en lina till Holmström. Han spelade "korp" i division 2 med Nacka ifjol. 39 poäng blev det på 25 matcher. Träning och polispraktik i Piteå under ett par vintermånader skulle kosta i närheten av 50 000 kronor. Med tanke på Björn Lavander-historien vid juletid ifjol är väl en dylik lösning en utopi.

Till sist…

…dukas det för hockeyfest i Luleå och Skellefteå torsdag och lördag. Modo, som kört över det mesta i elitserien på slutet, besöker. Förra gången blev det 1-5 i Luleå och 1-2 i Skellefteå för Öviksgänget som nu förstärkt med NHL-meriterad forwarden Justin Morrison och hemvändande backen Pierre Hedin. Luleå har kraftig plusstatistik på Modo senaste två säsongerna och har väl knappast tänkt förlora tre raka hemmamatcher.

…brukar man säga att det luktar pengar när Piteås pappersfabriker luftar sina gigantiska pannor. Det luktar mycket Piteå även kring Obol-mystiken som klätt kvällstidningarna sista veckan. Elaka tungor hävdar att det även luktar Jönssonligan kring Obol medan andra lovar stenklara papper.

…representeras Piteåhockeyn av spelare i J-landslagen för pojkar födda 1987, -88, -89 och -90. Samtliga lämnade dock orten efter grundskolan.