- Det håller på att vara så allt oftare, att vi tävlar för oss själva utanför arenorna.
- Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om den saken. Det kanske är bra för kulstötningen som sport att få lite extra uppmärksamhet men samtidigt hamnar vi ju på sidan om, säger Helena.
En annan sak är att kulringarna inne i stadsmiljö inte alltid håller arenaklass.
- I Falun ifjol var den inte bra, minns Helena. Den kändes "sandig", som att cementen höll på att luckras upp. Man fick inget bra fäste.
Helena har haft ett ganska långt tävlingsuppehåll under hela juli månad.
- Jag var osäker på tekniken och satsade på en träningsperiod istället, säger hon.
Tog längre tid
I juni månad stötte hon stundtals riktigt bra med tre tävlingar över 17.40 meter.
Årsbästa är 17.82 satt i Sävedalen i mitten av juni.
- Det var helt OK med tanke på förutsättningarna, tycker Helena, som opererade armbågen i Uppsala i oktober.
- Det tog mycket längre tid än jag hoppats innan jag kunde börja stöta igen. Så jag kom efter ganska ordentligt i vintras med uppbyggnadsträningen, säger hon.
Smärtar ibland
Fortfarande har hon känningar i armbågen.
- Det smärtar ibland men jag ju blivit van att det gör ont så det ska inte behöva påverka så mycket, tycker hon.
Istället är det tekniken som hon är mest osäker på.
- Jag har varit väldigt ojämn om man till exempel jämför med ifjol. Då kände jag mig jämn och säker på ganska långa stötar. I år har jag inte alls känt samma säkerhet, säger hon.
Helena har redan kvalat in till VM i Daegu, Sydkorea, i månadsskiftet augusti-september, oavsett hur det går i SM.
- Men jag vill ändå få svar på vissa frågetecken som jag går och bär på. Utfallet i SM påverkar ju hur jag ska förbereda mig till VM, säger hon.