Den 22-åriga skidskytten gör redan sin tredje säsong i världscupen.
Hennes fokus ligger på att ta arbetet nu för att få betalat sen.
– Jag vill inte göra så stor grej av OS i vinter. Jag har fortfarande mycket att lära och den press som är på en och den mediebevakningen kommer jag att lära mig av för framtiden, säger hon.
Det är så Magnusson i mångt och mycket ser på sin karriär. Resultat gärna nu, men hon och är också medveten om att ett steg bakåt kan vara en del på resan mot två steg fram.
– Det är sällan en elitkarriär går så här, säger hon och drar ett diagonalt streck i luften med högerhanden.
Vi är på restaurang Arctura högst upp på Östersunds skidskyttearena med en magnifik utsikt över stadion, den närliggande fotbollsarenan och centrum. Långt där nere syns ett vintertäckt Frösön och en ännu inte frysen Storsjön med sitt påstådda odjur.
Det är i den här miljön alldeles nedanför oss som Anna Magnusson lägger ner hundratals träningstimmar varje år.
– Wolfgang säger att vi har ökat mängden med tio-femton procent i år men jag vet inte, jag lämnar det åt honom.
Idrottare är olika. Vissa vill ha full koll på allt. Magnusson känner att hon kan lämna det mesta åt Wolfgang Pichler, den tyska superrutinerade och högt aktade tränaren.
– När jag får se programmet brukar jag kolla på de lediga dagarna, där har jag koll, annars litar jag helt på honom, skrattar Anna samtidigt som hon blickar ut över den blivande VM-arenan från sin plats i restaurangen.
Ett par ledare från skrällaget FK Östersund slår sig ner i bordet bredvid. Samtidigt som världseliten i skidskytte skjuter in sig på vallen har fotbollslaget som skapat eko i Europa nyligen avslutat sin träning i fem minusgrader några hundra meter bort.
Magnusson spelade själv fotboll ett par år i Storfors A-lag innan hon valde skidskyttet helt. Valet var enkelt.
– Jag är inte den som vill köra lite halvseriöst som det var med fotbollen, det är allt eller inget som gäller.
Hon behöver inte ångra sitt val.
Målet är en lång och framgångsrik karriär. Uthålligheten är något hon trycker på. Allt behöver inte ske nu. Det är där vi kommer tillbaka till det här med utvecklingskurvan.
– Många karriärer går lite upp och ner, den som bara går uppåt hela tiden är ovanlig, säger hon.
– Det jag gör nu kanske jag får utdelning av om ett eller två år, fortsätter skidskytten.
Det är viktiga tankar som hon har med sig när benen inte har känts så rappa under första världscupveckan.
– När du är nertränad så känner du dig inte så himla stark. Men det är inte bara det. Det har varit en del tuffa perioder nu, vilket jag inte är van. Tidigare år har det gått väldigt lätt, jag har känt att jag har utvecklats och det har bara flutit på. Den här säsongen har jag fått kämpa mer, säger hon.
Då gäller det att hålla huvudet kallt.
– Det är lätt att trycka på för mycket de dagar kroppen känns lätt, för då slår det tillbaka nästa dag istället och träningen blir inte optimal. Samtidigt behövs en del bra dagar för att självförtroendet ska vara bra. Det är viktigt.
Hennes träningsprogram den här säsongen har OS i fokus.
– Innan JVM och VM var jag sjuk så den här gången hoppas jag få ha min bästa form när jag vill.
Hon har haft många placeringar runt 15 i världscupen. Som bäst en sjundeplats.
Du pratar om utveckling. Vad krävs för nästa steg?
– Att jag åker snabbare. Jag är en av de som skjuter bäst i stående och att skjuta snabbare kan max ge 20 sekunder och då tar jag visserligen några platser, men det jag har lagt mest fokus på den här säsongen är åkningen.
Samtidigt poängterar hon åter betydelsen av stort tålamod.
– Resultatet på det jag lägger ner kommer kanske om två-tre år, även om jag vill att det sker nu, säger Anna Magnusson och blickar åter ut över skidskyttearenan där VM hålls 2019.