Efter många turer togs beslutet att enskilda ryska och belarusiska idrottare får delta i sommar-OS under neutral flagg och med krav på neutralitet.
Men det är sällsynt få idrottare från de båda nationerna som är anmälda till spelen i Paris: 32 stycken. Flera av nationernas stora idrottsförbund bojkottar och det är en del av förklaringen.
Bo Petersson – professor i statsvetenskap vid Malmö universitet och specialiserad på rysk politik – säger att man kan tolka siffran på två sätt:
– Dels att regimen och specialförbunden, som är regimen trogna, inte ser något värde i att skicka de här individerna eftersom den politiska kontexten enligt propagandan är sådan att: det är det illasinnade väst som står bakom bojkotten och att det därför är förödmjukande för ryska och belarusiska idrottare att delta under de premisserna. Att det inte är värdigt en stormakt att behandlas på det sättet.
Han fortsätter:
– Det andra är att i och med att regimen är skeptisk så kan man tänka sig att det för de enskilda individerna är mindre attraktivt att delta eftersom det kan vara förknippat med obehag för den enskilda personen, att utsättas för påtryckningar eller repressalier på olika sätt.
"Långsiktigt är det en politisk seger"
Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har det pågått en brännande het fråga kring hur idrotten bör förhålla sig. I december förra året fattades ett definitivt beslut från Internationella olympiska kommittén (IOK) om OS 2024.
Petersson menar att det inte kan betraktas som en rysk politisk seger på kort sikt, mot bakgrund av att idrottarna tävlar enskilt och som neutrala.
– Rent politiskt är det ingen propagandaseger för Ryssland eller Belarus. Det kan förstås i den interna propagandan tolkas som ännu ett bevis på att det "onda väst" alltid motarbetar dem. Och så kommer det säkert också ske, säger han.
Det kan vara ett ryskt bakslag på kort sikt. Men på längre sikt en potentiell politisk framgång för Ryssland, förutspår Petersson.
– I och med att man börjar göra undantag som möjliggör för enskilda individer att delta så innebär det på sikt att den enade fronten bakom bojkotten börjar spricka upp. Mer långsiktigt är det en politisk seger för Ryssland och Belarus. Men kortsiktigt är det ingen propagandavinst.
Hur tror du att de ryska och belarusiska idrottarna kommer att bemötas under OS?
– Jag tror inte att de kommer att uppleva det som särskilt behagligt att delta. Jag tror inte att det är så många som är medvetna om att det här i stor utsträckning sker mot inrådan från specialförbunden. De kommer nog snarare ses som representanter för sina länder. Framför allt när de tävlar mot ukrainska idrottare kommer det att bli tillspetsat, säger Petersson.
Reinebo: "Vi tycker att det är fel"
Sveriges truppchef Peter Reinebo säger att det har funnits svenska idrottare i ett tidigare skede som uttryckt att de är obekväma över att, eventuellt, ställas mot ryska och belarusiska olympier.
Från Sveriges olympiska kommitté (SOK) är hållningen alltjämt att de är emot IOK:s beslut.
– Vi tycker inte att ryska och belarusiska idrottare eller ledare ska få delta i internationell idrott under den tiden som man driver ett aggressivt krig mot en granne, en fri nation. Vi tycker att det är fel, säger Reinebo.