Den som är svag för sånt, kanske har anat att det någonstans var förutbestämt, att 2015 var IFK Norrköpings år, laget som ingen trodde på inför säsongen, få i början, i mitten och många knappt ens i slutet av den.
1963 vann Norrköping sitt elfte SM-guld. 26 år senare kom det tolfte, i Malmö.
Mellan 1989 och 2015 är det... 26 år.
– Vi har fått ihop en mix av många egna spelare, rutinerade spelare och spelare som har fått blomma ut. Det är en häftig upplevelse, det är en jävligt häftig upplevelse, säger managern Janne Andersson till C More.
– Efter att vi slog Malmö FF i somras och hade kryssat två gånger mot IFK Göteborg, då visste jag att vi inte var sämre än något annat lag.
Såg rött nästan direkt
Ingen kan säga att IFK Norrköping inte gjorde jobbet självt. 66 poäng på 30 omgångar, flest gjorda mål och seger – 2–0 mot Malmö FF på Swedbank Stadion – när det verkligen gällde allt.
– Vi är värda detta. Det största jag har varit med om på en fotbollsplan, säger Kujovic till Radiosporten.
Det är alltid bra med lite hjälp.
Den första handräckningen kom redan efter några minuter när Malmös lagkapten Markus Rosenberg, förbannad efter en duell, satte ena knäet i Linus Walhqvist. Ett lika förvånansvärt som idiotiskt agerande av en spelare som varit med om det mesta.
Rosenbergs röda kort fick förstås en avgörande betydelse i kampen om Lennart Johanssons pokal. Med en man mer kunde Norrköping äta sig in i matchen, skaka av sig den värsta guldfrossan och jobba sig fram till målet som löste upp alla knutar.
Arnor Traustason, islänningen som Lasse Lagerbäck bör titta ännu mer på, släppte elegant fram till Emir Kujovic. Johan Wiland stod lite för långt till höger, bredsidan till vänster om honom letade sig in i hörnet.
Alla spärrar släppte
Allsvenske skyttekungen Kujovics 21:a mål i år.
Oslagbart, så klart.
– Jag vet inte vad jag ska säga, det är en obeskrivlig känsla att vinna SM-guld och så skytteligan på det, säger Kujovic till C More.
– Jag kom i ganska dåligt skick från Turkiet och tanken var att jag skulle bygga ihop mig och bli i så bra skick att jag kunde komma ut igen. Men jag hade inte räknat med ett SM-guld kanske.
Där och då släppte alla spärrar hos de runt 6 000 Norrköpingssupportrarna. Snudd på lika rusiga av glädje blev den mäktiga klacken när rapporterna från Gamla Ullevi berättade att Papa Alioune Diouf ökat Kalmars ledning till 2–0.
Så länge Norrköping höll sin ledning var alla andra resultat betydelselösa, men en kvittering för Malmö hade fullständigt ändrat förutsättningarna om Göteborg samtidigt vänt mot Kalmar. Norrköping gasade och bromsade om vartannat mot ett allt grinigare Malmö som såg fjärdeplatsen försvinna för varje minut.
Inhopparen Tobias Sana, göteborgaren, fick den stora chansen, men David Mitov Nilsson gjorde en av säsongens viktigaste räddningar.
Sent mål av Traustason
Nikola Tkalcic offrade sig och styrde undan en annan boll, det var ge och ta i varje närkamp, ofta på gränsen, emellanåt över den. Men Norrköping höll undan och höll mest av allt huvudena kalla.
Malmö visade nya prov på att tränaren Åge Hareide har ett manskap med disciplinproblem. Inhopparen Franz Brorsson drog på sig sin andra varning i 77:e minuten när han i full fart rammade Bärkroth. Med två man mer på planen kunde IFK Norrköping räkna ned till ägarbytet av Lennart Johansson pokal.
På tilläggstid rullade Traustason in 2–0.
– Ingen har trott på oss, inte ens inför den här matchen. Vi åkte hit och slog mästarna, och tog guldet från dem. Det är helt fantastiskt, säger lagkaptenen Andreas Johansson, som först av alla fick lyfta SM-pokalen, till C More.
– Vi har inte haft någon press på oss. Pressen hade vi förra året när vi höll på att åka ur. Vi har fått bygga laget i lugn och ro och lyckats spela likadant både på hemma- och bortaplan.
– Det kommer att bli fest. Oj, oj, oj. Jag har längtat efter det här.