Nervositet och ängslan verkar styra allt - från coach Visscher till yttersta bänkspelare. Ingen vågar riktigt tro på vad man gör just nu.
Och allra sämst mår nog Terry Williams.
Många hade nog kommit för att se den stora revanschen. Men coachen David Visscher tog sitt drastiska beslut under matchdagens skotträning: han bänkade sin stjärna. Platsen i startfemman gavs till Jim Enbom.
- Terry har mycket press på sig just nu. Både från media, publik och från mig. Men jag har förklarat att amerikaner blir ifrågasatta i Luleå om inte laget vinner, med all rätt. Visa att du kan vinna ett mästerskap - sedan är du accepterad. Det är den tuffa verklighet som råder här, sa Visscher.
- Terry har haft ångest och behövde lite andrum. Han skulle inte behöva känna att hela hallen höll andan när han tog första skottet.
Frågan är hur länge han blir sittande där. I och för sig fungerade hans skytte helt okej mot Öresundskraft - men spelet utstrålade ändå ängslan och osäkerhet.
Och när Plannja till sist vände matchen i sista perioden satt Willams åter på bänken. Han fick inte förtroendet när allt skulle avgöras.
Bredvid honom satt lagets andra amerikan, Albert Burditt. En minst sagt ovanlig situation i svenska basketligan - ett lag där ingen av de två amerikanerna platsar i startfemman.
- Jag tvivlar på att de hålls utanför hela säsongen. Det är ingen prestige i det här, men tiden är nog över när Plannja har en och samma startfemma match efter match. Min gissning är att vi kommer att variera en del mellan våra sju bästa spelare, sa Visscher.
Togs det beslutet under matchens gång?
- Ja, absolut. Vi hade en femma på planen som fungerade. Och flera gånger tänkte jag byta, men då sa Pat (Ryan, assisterande coach): "Nej, nej, den här femman kommer att vinna matchen åt oss."
Men det är inte bara Williams som har det jobbigt just nu. Hela Plannja utstrålar disharmoni. Spelarna skäller på domarna och på varandra. Skotten tas med rädsla och absolut ingenting går lätt och automatiskt.
- Det är oerhört frustrerande, säger John Rosendahl. Vi spelar med kramp. Självförtroendet och tryggheten är borta och det märks. Vi kan bara fortsätta jobba stenhårt för att det ska lossna.
Det stora skälet till att Plannja vann var nog att Öresundskraft har ännu fler spöken att slåss mot. Laget har knappt vunnit en bortamatch på hela säsongen och har aldrig någonsin vunnit mot Plannja. När mästarlaget började krypa närmare var det som om Öresundskraft lade sig platt och sa:
- Okej, kör över oss. Vi vet ändå att vi kommer att förlora.
Sånt tackar naturligtvis inte ett lag som Plannja nej till.
Efter matchen var Öresundskrafts coach Mattias Kenttä fruktansvärt arg och frustrationen hade inte hunnit lägga sig när det var dags för presskonferens. Men hans analys var knivskarp:
- Jag vill dela in den här matchen i 33 plus sju minuter. I 33 minuter spelar vi en fantastisk basket. Sista sju var bedrövlig. Vi visste att det skulle bli tufft in mot slutet, men ändå gav vi inte Plannja någon kamp. Jag är oerhört besviken.
Seger trots allt - men det krävs nog mer för att Plannjas självsäkerhet ska återkomma.