En välkommen segrare utan förmåga till spurt

Anders Södergren är ingen spurtare. Det är allom bekant. Han förlorar ofta på upploppet, som i lördags, efter att ha spräckt startfälten i tävlingar med gemensamma starter. Men när det handlar om individuell start är hälsingeåkaren i Östersunds dräkt bättre än någon svensk sedan Per Elofssons storhetstid. I SM-lopp har han vunnit alla sådana lopp under de tre senaste åren, så det var följdriktigt att han i går hade nära nog en halvminuts marginal till klubbkompisen och ständige rivalen Mathias Fredriksson.

Alla, utom möjligen de närmaste i resultatlistan, unnar den nykorade mästaren, att få vinna. Nu är Anders uppe i tio SM-titlar, lika många som 80-talsgiganterna Sven-Åke Lundbäck och Thomas Magnuson. Det kan bli många fler innan Anders avslutar sin karriär. Både han och Mathias, som nått tretton guld, kan mycket väl ta upp kampen om att bli bäst på herrsidan genom tiderna. Än så länge leder Mora-Nisse Karlsson med 17 individuella segrar före Sixten Jernberg med 15.

I skuggan av de stora gjorde Piteås David Flinkfeldt en mer än godkänd insats genom att bli åtta. David har flera gånger placerat sig bland de tio främsta i SM, men i motsats till många tidigare mästerskap fanns hela toppskiktet på plats denna gång.

Kanske är det så att Davids studier i Umeå, med mindre träningsbelastning än tidigare, betyder att hans kropp getts nödvändig vila. De flesta aktiva glömmer hur viktigt det är att låta kroppen återhämta sig. När den ibland tvingas till vila kommer överraskande goda resultat. Något att reflektera över.

Två damer från Piteå Elit bland de tio främsta. Det låter inte imponerande. Men eftersom klubbens världsess Lina Andersson och Emelie Öhrstig inte kunde ställa upp, visar det att klubben gör skäl för sitt namn: Elit. Samtidigt visar det också att det borde finnas fler aktiva i damtruppen. Nu fick inte Piteå ihop ett lag ens.

Vill man hålla sig till länsåkare, blir Emma Lundbäck från Bergnäset senior nästa säsong och skulle kunna vara aktuell. Om allt faller på plats. Hon var på sin elfte plats fjärde bäst bland de norrbottniska tjejerna. Charlotte Kalla borde stå på tur till säsongen därpå, liksom Karolina Skoog. Om nu inte Strömnäs GIF satsar på ett seniorlag, finns där ett koppel unga juniorer som om några år är redo att komplettera dagens damkvartett i Piteå Elit.

I går gjorde Susanne Nyström ett utmärkt lopp genom att bli tia, 20-talet sekunder långsammare än klubbkamraten Kina Swiden. Jag hade tippat att Kina skulle ta ytterligare ett par, tre placeringar. Men hennes individuella mål under den här veckan är söndagens avslutande tremil, där hon vill konkurrera om medaljerna.

Charlotte Kallas fjärdeplats visar att den 18-åriga talangen från Tärendö har kommit tillbaka till lite av den form som gjorde henne till världsmästarinna för juniorer för snart två månader sedan. Sjukdom efter JVM däckade henne under nästan fyra veckor. Det här var förmodligen hennes bästa lopp i vinter med klassisk åkteknik. På lördag tävlar hon i sprint, då med fri teknik, och skulle mycket väl kunna förbättra sin placering till en plats på pallen.

Många juniorer höll sig väl framme i milloppet och visar vilken härlig återväxt som, till skillnad bland herrarna, finns på flicksidan.

Placeringarna 4-11-15-16-20 är bra juniorresultat. Till dem ska läggas nykomlingarna Britta Norgrens silverplats och Anna-Karin Strömstedts bronsdito. Maria Rydqvist blev dessutom 6:a och Sara Lindborg 9:a.

Framtiden för svensk damlängdåkning ser onekligen ljus ut. Några av de här torde dessutom höja sig ytterligare ett snäpp nästa år. Norgren och Strömstedt ligger exempelvis på 600 årstimmar av träning, ett par hundra mindre än de etablerade i världseliten.