En karriär går inte alltid spikrakt uppåt. Det blev Johanna Antti varse om ifjol.
Efter en lovande juniortid som innehöll länslagsspel och en F16-landskamp var talangen redo för nästa steg – spel i Elitettan.
Inför den förra säsongen skrev hon på för Kalixklubben Assi, men där gick det inte alls som hon hade tänkt sig.
– Jag slet av korsbandet direkt jag kom till Assi och blev tvungen att träna rehab nästan hela säsongen. Jag gjorde min första elitettanmatch i november, så det tog lite tid, konstaterar Johanna.
Den 19-åriga vänsterkantspelaren har tillbringat hela livet och fotbollskarriären längs Norrbottens kustland.
Hon kommer ursprungligen från Gammelstaden utanför Luleå.
– Jag bor i kyrkbyn med min mamma, pappa och en liten hund. Jag har även en storebror men han har flyttat till Stockholm.
Johanna Antti går tredje året på gymnasiet. Hon läser ekonomilinjen med inriktning fotboll. När hon hinner extraknäcker hon dessutom i en matvaruaffär.
Det låter som mycket pusslande för en ung tjej som drömmer om en proffskarriär, men själv tycker Johanna inte alls att det är speciellt farligt.
– Att jag går på idrottslinje underlättar ju otroligt mycket. Mina lärare är väldigt flexibla och hjälper mig så jag hinner med skolan också, säger hon.
Trots att det tar lite extra tid att pendla till träningarna i Piteå går studierna bra.
– Om vi tränar till fem är jag ändå hemma vid sex, då hinner jag plugga och har hela kvällen på mig.
När det ändå blir några timmar till övers gillar Johanna att rita, men fritiden tillbringar hon helst med familj och vänner.
Hur skulle du eller dina kompisar beskriva dig?
– Jag är otroligt envis. Det är både på gott och ont kan jag säga. Driven är jag väl också, men också positiv och glad.
Det låter väl som bra egenskaper hos en fotbollsspelare?
– Ja, det känns som det! skrattar Johanna.
Men faktum är att Johanna Antti också har ett förflutet som basketspelare genom högstadieåren.
– Vi hade faktiskt ett ganska bra lag och David Visscher, som nu är tränare Luleå Baskets damer, var vår tränare. Vi kom trea i RM (riksmästerskapen) och var duktiga, men basket var aldrig riktig min grej.
Satsningen på fotboll var ett självklart val.
– Ja, jag har trots allt hållit på med det sen sexårs och fotbollen har alltid varit nummer ett.
Nu väntar en stor utmaning. På grund av korsbandsskadan hann Johanna Antti bara göra två matcher förra säsongen.
Trots den historiken valde hon att skriva kontrakt högst upp i seriesystemet – med Piteå IF i damallsvenskan.
– Jag tränade med PIF någon gång innan skadan och har alltid velat dit, där kan man få bäst utveckling och allt är otroligt seriöst. Får man förfrågan är det klart man tackar ja, så kände jag i alla fall, även om det kanske betyder mindre speltid, förklarar hon hon.
– Men jag är i den åldern också, och speciellt nu när jag kommer tillbaka från skada, att utvecklingen är det viktigaste. Klart man vill ha speltid, men jag känner att träningen går först för mig just nu. Att få träna med bra spelare i en bra miljö betyder otroligt mycket.
På sätt och vis är miljön ändå bekant.
Johanna Antti och nye PIF-tränaren Fredrik Söderholm känner varandra väl. Inte bara från tiden i Assi, utan också från Sunderbyn och länslaget.
– Jag har alltid tyckt om Fredrik. Han är en väldigt kunnig fotbollstränare som är otroligt intresserad i det han gör, menar Johanna.
– Jag tycker att det funkat otroligt bra sedan han kom till Piteå också, så för mig känns det otroligt bra.
Johanna Antti är vänsterfotad och är van att spela både vänsteryttermittfält och vänsterforward.
Styrkorna ligger i snabbheten och i det offensiva spelet, däremot kan spelförståelsen bli bättre menar hon.
Vad har du för förhoppningar på din säsong?
– Jag vill ta stora steg i min utveckling och komma tillbaka från skadan på bästa sätt. Jag ligger ju efter ett år och jag vill kunna ta igen det och träna ikapp. Det är mitt mål.
Det där drivet och den där envisheten kommer nog väl till användning!