Åka skridskor har han aldrig varit intresserad av. Då smällde supporterflaggorna högre när Öjebykillen Tobias Wahlroos fick följa med som barn på sin första hockeymatch i Delfinen.
– Jag har alltid gillat att illustrera, därför började jag att rita egna flaggor och tog med till matcherna. De blev så stora att jag skymde sikten för de som satt bakom oss, så jag fick sluta med det. När jag var tio år började jag smita iväg till det som då var ståplatsläktaren.
På senare tid har händelser i Coop arena, utöver de hundratals matcher han ser per säsong, haft stor betydelse för honom.
– Jag träffade kärleken här på "stå". Nu bor vi tillsammans i en etta på Porsön och jag pluggar till civilingenjör. För två år sedan blev jag invald i Luleåfans styrelse och i somras tillfrågades jag om jag ville bli ordförande. Min sambo är kassör i föreningen så det blir väldigt mycket hockey för vår del, säger han.
Han tänker att H-läktaren blir något av den mentala medspelaren som ibland kan göra skillnad för hur matchen går.
– Vi finns där med vårt driv och stora hjärtan som klappar för laget.
Han tycker att det är lika viktigt att stötta både dam- och herrlaget.
– Ett av mina starkaste minnen var i våras när damerna tog guld. De låg under och det kändes som att det inte skulle gå, men så fick de kraft och tog hem det. Hela laget gjorde det fantastiskt bra.
Genom åren har sångerna och ramsorna förändrats.
– Många sexistiska ord är borta från de sånger och ramsor vi sjunger idag. Det är också fler kvinnor och barn på läktaren. Klackens språkbruk har förbättrats över tid även om det kan förekomma något svärord i stridens hetta, säger Tobias Wahlroos.
Han tycker att det är på ståplats som man verkligen får leva sig in i spelet. Det är här som man upplever de stora känslorna.
– Jag minns en speciellt tung bortamatch mot Brynäs. Vi var ett femtiotal supportrar som åkt ned med tåg. Luleå gjorde en plattmatch, 1–6. Ett fåtal av spelarna vinkade till oss efter matchen. Då var svackan djup. Men vi får också mycket uppskattning av spelare för att vi finns.
Som ordförande vill han välkomna alla åldrar på ståplats.
– Vi ordnar en egen barn- och ungdomsbuss till nästa bortamatch mot Skellefteå. Styrelsen är med och hjälper till i bussen och under matchen. De unga är en del av hockeyns framtid så de ska vi satsa på, säger Tobias Wahlroos.