När Sporten träffar Filip Enberg har han nyss passerat mållinjen i masstarten under SM-veckan. Bara det faktum att han är yngst av alla åkare i mästerskapet är anmärkningsvärt i sig.
Men inte nog med det. Det är bara fyra år sedan han började åka skidor.
– Då var jag 13 år och hade ingen skidvana sedan innan. Det var min fotbollstränare som föreslog att jag skulle börja. "Du tar ut dig så mycket, du kan köra tills du spyr. Skidor skulle vara din grej, då kan du kötta på likadant som du gör på planen", tyckte han.
När Filip började längdskidor hade många av hans konkurrenter åkt sedan de var sex eller sju år. Det innebar såklart en tuff utmaning.
– Det tog ett par säsonger innan jag började ta ikapp, men det var hela tiden en inspiration för mig att jaga. Det var något jag hade med mig varje träningspass, att försöka komma närmare de andra. Men just nu känns det lite jobbigt, när jag ser hur duktiga seniorerna är på SM-veckan, säger han och skrattar.
Fast avskräckt blir han inte. Tvärtom.
– Jag vill bli bäst i världen, plocka OS- och VM-medaljer, åka världscup och allt sånt. Men närmast siktar jag på juniorlandslaget.
Och det behöver inte vara helt uppåt väggarna. Det finns andra exempel på skidåkare som börjat sent men ändå kommit långt.
– Jag har fått höra att det går att lyckas. Lisa Vinsa (Piteå Elit-åkare och landslagstjej) var också 13 när hon började, och henne har det ju gått bra för. Att jag kom igång sent ser jag inte som någonting negativt, utan snarare som en drivkraft.
Filip Enberg kommer alltså från Svensbyn men tävlar för Strömnäs. Samtidigt pluggar han vid skidgymnasiet i Sollefteå, varpå han också lagt fotbollsspelandet åt sidan.
– Nu är det skidor för hela slanten som gäller. Jag tänkte kanske spela någon fotbollsmatch i sommar, det kan vara ett bra komplement i träningen. Å andra sidan finns en skaderisk, så vi får se hur det blir.
Oavsett idrott är det viktigt att träna på rätt nivå. Det är Filip noggrann med. Därför blev det "bara" två starter på SM-veckan.
– Jag pratade med min tränare i Sollefteå och vi kom fram till att två lopp räcker. Det gäller att hålla god balans mellan träning, tävling och återhämtning, så att man inte blir för nedbruten. Just återhämtningen har inte varit min starka sida, det är någonting jag får fortsätta jobba med.