För några veckor sedan klarade Åse Borgeryd det hon i skidspåret kallar "livets utmaning".
Nordenskiöldsloppet i Jokkmokks kommun är 22 (!) mil långt.
– Det är som två och ett halvt Vasalopp ungefär, konstaterar Borgeryd som ifjol alltså fick kasta in handduken i just Vasaloppet.
Orkeslösheten som fick henne att bryta klassikern i Dalarna skulle senare visa sig bero på hon hade hamnat i förklimakteriet, vilket hon själv tidigare berättat om i PT:s artikelserie "Att leva med klimakteriet".
Men nu visar Åse Borgeryd att det går att satsa även när hormonnivåerna börjar minska. Med hjälp av östrogengel och progesterontabletter, samt med en förändrad tränings- och tävlingsplan, tog sig XC Pite-åkaren runt Nordenskiöldsloppet med bravur.
– Jag är stolt över att min mentala plan höll, men även det fysiska med intagen, säger Borgeryd och förklarar att hon inför tävlingen laddade med punschrullar, prinskorv, energigel och sportdryck.
Mentalt var de sista åtta milen tuffast. Då hade hon inga andra åkare nära sig i spåret, och ännu värre blev sista fem när solen gått ner.
– Det var becksvart mörker och ute i vildmarken. Visst att man åker med pannlampa, men det kändes ändå riktigt udda. Jag var inte rädd, men lite spännande var det, fortsätter Borgeryd som efter totalt 16 timmar, 33 minuter och 24 sekunder passerade mållinjen som tionde åkare i damklassen.
I sommar fyller hon 47 år men bli inte förvånade om hon fortsätter att tävla länge till. Även om hon numera åker mest för skojs skull visar hennes bedrift i Nordenskiöldsloppet att det aldrig är för sent att sätta upp egna mål eller att uppnå dem.
– Det är kul att se vad man pallar och mäktar med och att få känna sig superstark. Det är en svinskön känsla som jag tror att ganska många kvinnor aldrig får uppleva. Visst blir man äldre, men man får anpassa sig. Jag tycker väl att jag fått lite sämre återhämtning, men jag fortsätter att träna och känner att jag utvecklas hela tiden. Och framför allt tycker jag fortfarande att träning är sjukt roligt.
Och Åse Borgeryd funderar redan över nästa utmaning.
– Det kan bli Kanalsimmet, men jag har ännu inte anmält mig. Min mamma frågar: "Men ååh, måste du hålla på med dessa saker hela tiden" och jag svarar: "Nej, jag måste inte, men ibland blir det bara så att man anmäler sig", säger Borgeryd och skrattar.