Här spurtar Lisa Eriksson hem silvret i jaktstarten i junior-VM.
Alla som hänger med i skidvärlden lärde sig namnet Lisa Eriksson under förra veckan då junior-VM avgjordes finska Vuokatti.
Konkurrenterna till Lisa Eriksson, nyfyllda 18 år, var upp till två år äldre. Men det spelade ingen roll för Lisa som dels var med i det svenska laget som vann stafettguld och dels tog ett silver efter en imponerande insats i den avslutande masstarten.
– Det är klart man hoppas kunna ta en medalj när man väl får chansen att åka ett JVM. Men jag vågade nog inte riktigt tro på det innan jag åkte dit, berättar hon.
JVM började med sprinten där Lisa Eriksson tog sig till semifinal innan det tog stopp.
– Jag kände att jag hade kapacitet att ta mig till final. Men det var väldigt kallt, säkert 20 minus och det passade inte mig riktigt, det var svårt, minns Lisa.
Därefter var klubbkompisen i Strömnäs GIF, Lisa Ingesson, nära att ta medalj i 5 km-loppet. Ingesson slutade femma, bara några sekunder från brons.
Sedan slog båda Lisorna från Piteå till i stafetten där det blev svenskt guld efter en spurtrysare mot Ryssland.
Hur kändes det för er andra i laget?
– Det var så spännande, vi trodde nästan att vi höll på dö, säger Lisa med ett skratt.
JVM avslutades med masstarten och känslan inför det loppet var inte den bästa för Lisa Eriksson.
– På uppvärmningen var jag smått orolig, det kändes inte bra. Men ledarna sa bara "ut och njut" så jag försökte tänka på det.
Lisa Eriksson, Strömnäs GIF
Lisa var inspirerad av alla tidigare framgångar under JVM.
– Ja och jag ville verkligen visa vad jag kan, det är som att jag inte riktigt har fått ut det så ofta.
En norska ryckte tidigt i masstarten, bakom henne var det tre åkare som fajtades om silver och brons.
– Till slut var jag starkast av oss tre och jag är väldigt, väldigt nöjd att jag lyckades ta silver, trots att jag var den av oss tre som drog. Jag hade inte planerat det alls, ler hon.
Lisa Eriksson är uppväxt på Djupviken i Piteå, för snart två år sedan flyttade hon till Sollefteå för att gå skidgymnasiet.
– Det ångrar jag inte en sekund, det var mitt bästa val. Jag har släkt där och jag trivs där, berättar hon.
I höstas upplevde hon dock ett bakslag.
– Då var jag nere i en grop, jag var sliten och det var riktigt tungt. Men jag lättade på träningen och kom tillbaka efter ett tag. Det var förstås jätteskönt.
Ebba Andersson är Lisa Erikssons tremänning.
Lisa Eriksson har en hyfsat känd tremänning. Hon heter Ebba Andersson och är en av världens bästa skidåkare.
– Våra mammor är kusiner, förklarar Lisa. Jag inspireras mycket av Ebba, hon är en av mina största förebilder.
Har ni hörts av efter JVM?
– Ja, Ebba har skickat jättefina gratulationer och jag håller verkligen på henne nu i VM.
Om några år kanske Lisa och Ebba åker för samma klubb, Piteå Elit.
– Gärna det. Om jag fortsätter att utvecklas kanske det kan bli så. Tänk att få åka en stafett tillsammans...
Under fredagen är det tävlingsdags igen för Lisa Eriksson då hon tävlar mot seniorer i VW Cup i Boden.
– Jättekul tävla igen, men att jag möter seniorer tänker jag inte så mycket på. Jag vet inte hur kroppen svarar efter JVM, jag tar det som bra träning.
Vad som är framtidens stora mål råder inget tvivel om.
– JVM är det största hittills i min karriär. Men jag vill fortsätta utvecklas och som senior vill jag gärna vara med och kämpa om medaljer i både VM och OS. Det vill jag verkligen.
Lisa Eriksson, Strömnäs GIF