OS 2002 i Salt Lake City blev hans sista stora mästerskap och sedan valde Niklas Jonsson, Piteå, att lägga av. Då hade fyra år gått efter höjdpunkten i Nagano när han tog silver efter Björn Dählie på femmilen.
Sedan dess har han suttit i skidkommittén för Internationella Skidförbundet (FIS), det svenska längdrådet och synts i SVT som expert. I dag är det bankjobbet och familjen i Piteå som gäller för Jonsson som följer sporten inför OS.
– Jag hoppas att det blir bra spel och inte så mycket smittspridning. Det måste vara oroande för de aktiva när de ska pricka formen för OS är det största och sedan finns oron kring att smittas. Så att leva i en bubbla måste kännas lite konstigt. Jag har aldrig varit med om liknande även om man i konditionsidrotter alltid varit orolig för att bli sjuk, säger han.
Många hoppas på svenska medaljer där de Frida Karlsson och Maja Dahlqvist samt Piteå Elits Ebba Andersson och Jonna Sundling har de största förhoppningarna på sig. Jonsson tror det kan bli sex–sju medaljer, där de flesta då kommer på damsidan.
– Där har vi stora möjligheter till medalj som Karlsson och Andersson i distansloppen. I sprint har vi flera som Dahlqvist och Sundling. Sedan finns några killar som kan ha bra dagar och även på stafett.
Charlotte Kalla fick till slut en OS-plats men detta har väckt en del debatt. Kritikerna menar att resultaten och insatserna varit för svaga för att motivera en fjärde OS-start – ingalunda säger Jonsson.
– OS-platsen tycker jag var given utifrån hur hon åkte på slutet och visade att hon hittade bra form igen. Charlotte kan ju så mycket mer än det hon visat det här året men är också en som hittat formen till mästerskapen. Det finns möjligheten att hon gör det men är inte den största medaljkandidaten.
Det har ju varit en del debatt om hon skulle med.
– Det är det väl alltid men ser man utifrån resultaten under sista tävlingarna på touren så tycker jag att det var självklart att Charlotte skulle med. Sedan kan man tycka det är jättesynd om Johanna Hagström som kan vara en medaljkandidat på sprint men det beror ju på att det var fyra andra som bedömdes som bättre på sprinten av landslagsledningen.
Förutom de nämnda finns fler norrbottningar med på startlinjen där vi hittar Emma Ribom och Johan Häggström som båda har rötterna i Kalix och nu för OS-debutera.
– Emma har haft lite otur innan säsongen kom i gång men sedan kändes hon väldigt stark. Där är det jätteviktigt att hon får en bra period på hög höjd innan OS. Hittar hon bara formen är hon en joker som till och med kan ta medalj om allt stämmer. Sedan har hon många mästerskap framför sig men har haft lite otur inför.
– Johan har haft lite missflyt i sprintarna men har visat att han är en duktig distansåkare också. Men jag tror det är på sprinten som största möjligheterna finns. Hittar han bara formen och har lite flyt och kan ta sig till en semifinal så kan allt hända.
Att OS avgörs i Kina har också väckt en del debatt eftersom landet är en enpartistat och somliga tycker att landet inte ska få arrangera mästerskapet. Inget av mästerskapen Jonsson deltog i hölls i ett liknande land och han tycker inte man kan kräva ansvar från åkarna.
– Här borde man kanske från IOK:s sida aldrig ha lagt mästerskapet där man lägger det. Men det är helt en fråga för deras delegater och man kan inte begära att deltagarna som fått sin stora chans ska säga att de inte åker på fyra år för det går i Peking. Det är svårt för de aktiva men däremot borde man aldrig ha lagt OS där från början.
Jonsson har också varit aktiv i debatten kring flourvalla som varit en snackis. Hans ståndpunkt är att man inte kan införa ett förbud innan det finns en testmetodik som fungerar.
– Vi vet att många sporter, framförallt de med konditionsanknytning har haft en dopningsproblematik som varit större. Men att tro på en gentlemens agreement är extremt svårt och det har nog funnits en alltför optimistisk bild. Man trodde också det skulle gå att hitta en fungerande testmetodik och sedan infördes ett förbud innan.
Du har tidigare sagt att flourvallan har större påverkan än bloddopning.
– Ja, fast inte som det är nu när du får använda de flesta flourkedjorna. Så nu är det ingen stor skillnad på det som går att använda och det som inte går att använda. Hade man infört ett totalt förbud som man pratade om hade det varit en gigantisk skillnad.