Johanna Hagström bröt en slags barriär när hon i intervjun med Viaplay efter sprintkvalet i torsdags berättade att hon hade fått mens bara en kvart innan VM-tävlingen skulle starta. Hagström sa att hon blivit stressad över det och var rädd att det skulle blöda igenom.
– Jag hann inte fixa något (mensskydd), så det var bara att köra. Jag var lite stressad när jag stod på start, sa Hagström senare till Aftonbladet.
Magdalena Pajala, längdåkaren från Piteå som lade av 2020, såg inte hela sprintsändningen direkt. Men hon såg Hagströms intervju i efterhand och blev glad av att se den.
– Jag tycker att det är otroligt befriande att man kan prata så öppet om det. För det är något som är så naturligt. Det hör ju till vår biologi och det är så här vi människor fungerar och ändå kan det kännas nästan lite skambelagt i vårt samhälle. Vilket jag tycker är helt fel. Jag önskar en större öppenhet och därför är det så skönt att höra Johanna, säger Pajala.
Det är inte många idrottare som har pratat om mens och hur den kan påverka tävlandet tidigare?
– Nej, det är väldigt sällan. Jag tror att Anna Dyvik lyft det tidigare i landslaget. Det kanske hålls mer internt i sådant fall. Det är inget man står i den mixade zonen och pratar om. Jag tycker att det är helt rätt att göra det. Varför inte? Det är ju för att få fler att känna sin mänsklighet också. Och också en större förståelse för att det kan ju påverka prestationen en hel del.
Magdalena Pajala är numera lärare på Älvsbyns idrottsgymnasium och coachar även elitmotionärer. Bara för någon dag berättade hon för sin träningsgrupp om vad som hände henne inför Tjejvasan för några år sedan.
– Då fick jag mens natten inför det loppet. Att då prestera den dagen är helt omöjligt. Det påverkar mina hormonella nivåer i kroppen. Och jag har inte alls samma förutsättningar för att skapa bra resultat. Det var liksom som att åka med sirap i kroppen.
Men du körde ändå?
– Ja, det gjorde jag. Jag var ju där. Så vad ska man göra när man har rest så långt och man vill så mycket? Det är väl just det ibland också. Man vill inte låta det bestämma alla gånger.
Ellen Nyström, landslagsspelare och stjärna i Luleå Basket, såg inte sändningen men säger att det var superbra gjort av Johanna Hagström.
– Jag såg det i morse, men jag tycker bara att det borde ha varit normaliserat. Det är väl bra att det blir uppmärksammat. Men det är också ganska skevt att det blir uppmärksammat så mycket, för att det ännu inte är normaliserat att prata om det, säger Ellen Nyström.
Är det här ett steg till att bryta tabun och skammen som finns runt det här ämnet? Där ni kan förklara hur ni blir påverkade av mensen?
– Ja, det tror jag. Och sen tror jag att ett annat steg är att forska kring det och se vad det är som gör att man presterar bättre eller sämre beroende på var man är i cykeln. Och det finns ju forskning, men det finns ju inte alls mycket forskning kring det. Och om alla förstår sig på det bättre, kan man ju också bryta tabun därifrån.
Hade det gått att säga efter en match att man är inne i en svår period i sin menscykel och därför presterar sämre?
– Nog tror jag att det går att säga, men jag tror att många atleter inte vill skylla ifrån sig någonting på något. Även om det hade varit en skada eller något annat så hade man inte sagt det heller. Så nja, det vet jag inte riktigt om man skulle tala om.
Det är förstås skillnad från kvinna till kvinna hur mycket de påverkas av att ha mens.
– Det är klart att det påverkar jättemycket. Vi i laget pratar ju jättemycket om det i omklädningsrummet. Så där är det ju väldigt öppet snack. Och jag tror att i många i tjej- och damklubbar är det väldigt normaliserat och enkelt att prata om. Men det är klart att det är svårt utåt för att alla förstår sig inte på det, säger Nyström och tillägger:
– Jag förstod mig inte riktigt på min egen menscykel förrän i år eller förra året. Det är ju något som man borde forska mer om och prata mer om.
Mer forskning skulle göra det lättare att prata om?
– Precis och kanske mest för att förstå sig på sin egen cykel och hur det påverkar. När man ska träna på ett visst sätt, när man ska köra hårt och när man ska gymma tungt. Sådana saker är jätteviktiga. Då får man ut mer av sin idrottsprestation, det är ju därför man idrottar.