"Ungdomslaget" vann
Gamlingarna förstärkta med några yngre mot de mindre gamla förstärkta med Fredrik Näsvall. Förutsättningarna var nästan oförutsägbara. Hursomhelst blev hemvändarmatchen i Laisvalls ishall Laishallen på annandagen en tät tillställning som vanns av de mindre gamla med 4-3 (1-0, 2-2, 1-1).
Esbjörn Lindström var en av kämparna i laget "Gamlingarna". Här kämpar han liggande.
Foto: Bertil Sundkvist
Det började också väldigt lugnt. Men eftersom matchen var så jämn så vaknade tävlingsdjävulen i alla. Det var en kamp och många gjorde nostalgiska besök i utvisningsbåset.
Domaren var tröttast
Tröttheten kom och det behövdes knappt kroppskontakt förrän spelaren låg pladask på isen. Fast tröttast var nog domare Johan Degerfalk som började klaga redan efter fem minuter. Matchen spelades i tre 15-minuters perioder.
Fredrik Näsvall var liksom lite för många klasser för bra. Men han hade sinnesnärvaro att inte utnyttja det. I stället serverade han massor av underbara passningar.
Fredriks pappa Lennart "Lillen" Lindström (bilden) fyller 60 år nästa år. Det märktes inte. Han var gamlingarnas ess och fick också göra ett mål.
Lämnade Laisvall
Lennart lämnade Laisvalls sportklubb för spel i Munksund inför säsongen 1967/68. Sen blev han bodensare. Numer tjänstgör han ofta som hockeydomare.
Mellan 110 och 120 personer hade sökt sig till Laishallen för att se Laisvalls gamla hockeystjärnor. Eftersom det var gratis inträde går det ju inte använda klyschan "publiken fick valuta för inträdet". Däremot fick publiken se en match där alla spelade på toppen av sin förmåga.
De som gjorde mål var Charlie Westin 2, Daniel Holmlund, David och Erik Burman, Mattias Rekonius och Lennart Lindström.
Bra var också speakern Bosse Johansson och ismakaren Christer Westin.
Så jobbar vi med nyheter