Språkpoliser, viftande och en rysarhelg

Avstägning för könsord, ett PIF-lag som går för serieseger och ett annat som kämpar mot allsvensk degradering. DM-finaler i innebandy och ett par lag som spelar kvalfotboll. Det blåser friska vindar kring den lokala sporten under helgen.

Piteås Madelen Janogy och Eskilstunas Julia Tuntturi i kamp om bollen när lagens möttes senast i Eskilstuna.

Piteås Madelen Janogy och Eskilstunas Julia Tuntturi i kamp om bollen när lagens möttes senast i Eskilstuna.

Foto: TOBIAS STERNER

Krönika2020-10-16 19:31
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Piteå Hockeys Petter Mäkitalo tappade pucken i offensiv zon. Vände och skulle jobba hemåt samtidigt som han väste fram ett könsord. Domaren dömde matchstraff och som extra salt i såren stängdes Mäkitalo av två matcher.

Det är bra att de olika förbunden tar tag i språkbruket som riktas mot domare, linjemän andra funktionärer och motståndare. Däremot är känslan att det handlar om att sila mygg och svälja elefanter när det blir två, tre eller fem matchers avstängning för en svordom riktad till sig själv efter en miss. Onödigt och löjligt av hockeyförbundet att så slaviskt följa riksidrottsförbundets rekommendationer när det gäller den här formen av språkpoliseri. Det blir spännande att se hur de stenhårda reglerna efterföljs. Jag tror att det blir så att en del domare med bollsinne hör vad de vill höra, andra slår dövörat till medan några fångar in allt de någonsin kan på radarn.

Har inte fått det bekräftat ännu, men ryktet säger att det går för sig att utbrista dj-klar, men inte dj-vlar. Inte sant om det skulle visa sig vara sant!

Piteå IF är på god väg att spela till sig en division ett-biljett. Skillnaden mellan årets division två och kommande säsongs division ett stavas cirka tre gånger fler matcher och dryga miljonen i utökad budget. Jag tror att PIF-gänget runt herrfotbollen klarar den biten inför en säsong, som liksom den här, knappast kommer att likna någon annan.

Faller kulorna på rätt plats kan det faktiskt bli så att Umeå, Thorengruppen, Piteå, Boden och IFK Luleå spelar i division ett norra kommande säsong.

Försvaret har under några säsonger på slutet varit Piteå stora sorgebarn. Den biten verkar unge succétränaren Joakim Vikström fixat. Ett enda insläppt mål - en straff mot Skellefteå - de senaste sex matcherna är inget annat än ett suveränt facit. Bollen är rund och alla matcher ska spelas, men att ett stabilt defensivt och ett starkt offensivt Piteå ska klappa igenom mot Sandvik känns avlägset. Mindre tuvor har dock stjälpt större lass i en helt avgörande match och Sandvik slåss för kontraktet.

Slåss för kontraktet gör ju också Piteå IF:s allsvenska damlag. Det var det väldigt få som trodde innan säsongen sent omsider startade. Förmodligen var det lika få som visste hur de allsvenska lagens olika trupper skulle se ut och det bör påpekas att några av lagens spetsat rejält under resans gång.

Dock inte Piteå trots att medel fanns för att plocka in ytterligare offensiv spets bredvid Madalen Janogy under sommaren.

Fyra matcher återstår och försöker man se det från den ljusa sidan är det faktiskt så att rena drömmotståndet väntar Piteå under slutspurten. Piteå har exempelvis endast förlorat en av tretton tävlingsmatcher mot Eskilstuna sedan hösten 2014. Inte förlorat en enda av de senaste sex mot Linköping. Förvisso aldrig vunnit mot Rosengård, men där kan PIF-supporters alltid hoppas på att mästarlaget är avsågade när de besöker LF Arena i snöglopp i november. Den avslutande matchen mot ett sargat Örebro behöver heller inte vara en omöjlighet. Faktum är att uppgiften som sådan är av ungefär samma svårighetsgrad som när klubben spelade hem guldet 2018.

Långt ifrån samma lag kanske någon invänder. Jag hävdar närapå tvärtom. Åtta av startspelarna i dagens lag var med och bärgade guld för mindre än två år sedan. Kvartetten Madelen Janogy, Julia Karlernäs, Cecilia Edlund och Nina Jakobsson prickade tillsammans in över 30 mål guldsäsongen. Idag noterar vi drygt tre gånger mindre skörd trots att Janogy varit överraskande bra efter comebacken.

De nämnda lirarna har alla kapacitet att leverera fortfarande och skulle formen plötsligt finnas där igen växer chansen till nytt PIF-kontrakt.

En tabell ljuger väldigt sällan. En del säger aldrig. Piteå har ingalunda spelat någon anfallsfotboll värd namnet på sistone, men det har häxat friskt för laget i många matcher samtidigt som man hade flyt i de inledande bortamatcherna mot Umeå, Uppsala och Vittsjö. Självmål mot Eskilstuna, en ofattbar missad handsviftning med utebliven straff som följd i 1-2-matchen mot Umeå, en förlust i slutsekunderna mot Kristianstad och skräpmålet i baken nu senast mot Växjö kan vara lite för mycket häx när tabellen summeras.

Fortfarande återstår tolv friska poäng att spela om när höst och snöstormarna viner runt knuten!