Piteå IF skrev ett kapitel klubbhistoria när laget skickade hem Göteborg med svidande 0–4 i baken. I det tolfte försöket spräckte PIF segernollan mot västkustlaget i de inbördes allsvenska mötena.
PIF-tjejerna har haft medaljdoft i näsborrarna allt sedan omstarten efter VM. Tar laget poäng i den svåra naturgräsmatchen mot Vittsjö i nordvästra Skåne kommande helg väntar ett gigantmöte på LF mot regerande svenska mästarinnorna Rosengård den sista söndagen i augusti.
Det som imponerade mest kring PIF:s trepoängare inför närmare 2000 som kantade LF Arena var inte siffrorna eller det faktum att laget en gång för alla skrämde Göteborgsspöket på flykten. Nej, det som gav högsta betyg var sättet PIF tog sig an matchen efter 0–5 i onsdags i Linköping. Alla komponenter – från målvakten Hilda Carlén till sista möjliga spelaren längst ut på bänken – fungerade som om Linköpingsmatchen borta aldrig spelats.
Carlén briljerade med en härlig fotparad och höll säsongens sjätte allsvenska nolla. Backlinjen var ofta först på bollen och mittbacksmajorskan Emelie Lövgren har aldrig setts bättre. De rutinerade centrala mittfältarna Josefin Johansson och Emilia Appelquist höll ihop lagdelarna på strålande vis och tillät aldrig Göteborg trilla boll någon längre sekvens.
Tränaren Stellan Carlsson nyttjade samtliga fyra flankalternativ på mittfältskanterna och det är lätt att förstå att han ställs inför angenäma problem varje gång han ska formera elvans få platser där det faktiskt finns konkurrens om en startskjorta. Längst fram plockade tuffa, spelskickliga duon Hanna Pettersson och allsvenska skyttedrottningen Pauline Hammarlund fram det spel som givit motståndarförsvaren full huggning i nittio minuter.
Det bästa har jag ändå sparat till sist. Lilla lagmamman June Pedersens vänsterfot talade flera gånger under matchen. Två frisparksmål från mittcirkeln placeras förvisso på bjudningskontot, men som de flesta som sett June spela konstaterat: Norskans vänsterfot är en tillgång i vilket lag som helst i världen. Hon var skyttedrottning som anfallstopp i näst högsta serien när Piteå tog sig tillbaka till allsvenskan 2010, men det är som back June på ålderns fotbollshöst kan mäta sig med den yppersta världseliten.
En spelskicklig back har mer bollkontakt i dagens moderna fotboll än en mittfältare eller anfallspelare och när June har bollen blir resultatet ofta smarta pass eller härligt, långa hårt skruvade ”bananer” till Hammarlund, Pettersson eller framstormande mittfältare.
Förutom Faith Ikidi och Pauline Hammarlund borde en 25-30 eller 35-årig June Pedersen med vänstersläggan intakt vara given på den internationella scenen. Om inte hon får chansen i landslaget framöver är det en riktigt dålig Norgehistoria.
Redan måndag kväll är det dags för en ny solskensrysare på LF. PIF-herrarna öppnar höstomgången mot Umeå och nye Edward Owusu har alla möjligheter att bli ännu en profil bland många profilstarka spelare i hemmalaget.
Om han fyller skadade balansspelaren Kristoffer Thydells skjorta är en annan sak. PIF levde farligt på skadesidan under våromgångens tre sista matcher. Uddamålsförluster i alla tre. Utan fortsatta skadeproblem på nyckelspelare klarar PIF kontraktet!