Lydia Williams missar resten av säsongen.
Men allvarligt. Vem är egentligen förvånad? Här är nämligen en av fotbollens naturlagar. Hur Piteå IF än gör så slutar det alltid med samma sak: förstamålvakten kan inte spela.
Jag kan inte tänka mig annat än att Piteå IF:s ledning suckar, frustar och stönar. Ännu en ny säsong men samma gamla problem som gett sig fan på att dyka upp ännu en gång. Det är som den där jobbiga förkylningen som bryter ut, försvinner, men kommer tillbaka precis när du andats ut.
De eviga målvaktsproblemen framstår för mig som bisarra:
n 2009 Stod Stephanie Labbé visserligen nästan alla matcher. Men missade ett par på slutet som Emma Gustavsson spelade. Men Gustavsson skadade sedan korsbandet. PIF hade tänkt satsa på henne säsongen efter, men det blev därmed omöjligt.
n 2010 missade Stephanie Labbé många matcher - inte på grund av skada utan landslagsläger. Christy Bulus fick hoppa in och stå några matcher på våren - Hanna Wikström och Anna Carlsson-Dahlberg gjorde det på hösten. Laget använde därmed fyra målvakter i seriespelet.
n 2011 slet Labbé av korsbandet i början av maj. Hanna Wikström hoppade in igen och ställdes inför en omöjlig uppgift att ersätta Labbé. Det kostade poäng i flera matcher och slutade med att Piteå dammade av Anna Carlsson-Dahlberg innan Labbé var tillbaka.
n 2012 - Williams skadar korsbandet i andra matchen och är borta hela säsongen.
Tre korsbandsskadade målvakter på fyra säsonger liknar inte otur - det är en förbannelse.
Målvakten är mycket viktig i damallsvenskan. Skillnaden mellan en bra målvakt och en som inte riktigt håller är gigantisk. Det senare kostar mål, poäng och det sprider en osäkerhet i laget. Det har inte Piteå råd med.
När Hanna Wikström, 16 år, fick den otacksamma uppgiften ifjol var hon inte redo damallsvenskt spel. Exempelvis dominerade Piteå den tv-sända hemmamatchen mot Umeå men torskade med 1-3 eftersom Caroline Jönsson vann målvaktsmatchen på knock out.
Nu är Lydia Williams borta hela säsongen och därmed står Piteå inför ett val. Klubben har två alternativ. Antingen gör man ingenting och ber en stilla bön att Maria Rönnbäck håller både i spelet och sig själv fri från skador. Eller så gör man något och plockar in en till målvakt.
Mitt råd: gör någonting - nu!
Lydia Williams visade det inte mot Göteborg, men hon är av internationell klass. Maria Rönnbäck har skött sig bra så här långt. Hon är en attackmålvakt som visat sin styrka i utrusningarna. Men ifråga om luftspel och skott utifrån har hon ännu inte satts på prov. Det är ännu öppet om hennes räckvidd är tillräcklig eller om den kommer att kosta poäng.
Under rådande förutsättningar behöver Piteå en till målvakt av damallsvensk kvalité. Hanna Wikström är ung och inte riktigt där än. Rönnbäck har en aggressiv spelstil som är hennes styrka, samtidigt har det sina faror att störtdyka med huvudet före framför sparkande fötter. Går hon sönder kan vi verkligen tala om problem. Transferfönstret öppnar inte förrän i augusti men den amerikanska proffsligan är vilande och det finns säkert någon kvalitativ målvakt utan kontrakt som kan skriva på med kort varsel. Dessutom antar jag att Lydia Williams var försäkrad. I så fall frigörs pengar från henne till en annan målvakt.