Att slåss om en åttondeplats varje år är inget eftersträvansvärt. Då lägger vi av.
Resonemanget är inte mitt.
Det är Johan Norberg och Jens Hedströms.
Men likväl är det förståeligt.
Fotbollens inbyggda mekanism är att söka sig uppåt. Inte minst från den semiprofessionella ettan som innebär stora uppoffringar, svindyra resor och allt annat slit vid sidan av det som utgör livets nödvändigheter med vanliga jobb och försök till ett fungerande familjeliv för alla inblandade.
Tidsåtgången och engagemangskravet omfattande. Lönerna låga eller obefintliga.
Vore det inte för doften av elitfotboll runt kröken skulle många lägga av eller trappa ner på stående fot.
Det är därför Fredrik Johansson väntar in i det sista med att skriva sina kontrakt.
Det är därför Filip Stankovic väntade för länge med att göra det och det är därför Piteås sportsliga ledning uttryckt sig som man gör.
Ska orken finnas framöver behöver Piteå ta steg mot toppen och åtminstone utmana om en plats i elitfotbollen.
De har också byggt en trupp som i stora delar kan göra det.
Mellan straffområdena är Piteå en utmanare som kan slå alla lag.
I eget straffområde ett gäng som kan förlora mot alla.
Det är där skon klämde ifjol.
Det är där den klämmer fortfarande.
Förra säsongen släppte Piteå in näst mest mål i norra ettan. Då blir du aldrig bättre än elva.
Hittills i år har Piteå släppt in tredje flest mål.
Ett tidigt symptom på lagets fortsatta problem.
Skadorna har naturligtvis slagit hårt mot laget. Truppen har varit rejält tunnare än den skulle, konkurrensen om startplatserna sämre och möjligheterna att få bra effekt av fem potentiella byten obefintlig.
Det största nyförvärvet Lawson Sabah har inte ens debuterat än.
Men det har det bästa.
Dean Salomons är precis den back Piteå måste ha hoppats på. Med sin följsamhet, spänts och huvudspel är han ledare som håller ihop försvaret. Men även en toppspelare behöver en fungerande omgivning. Det har inte PIF kunnat erbjuda än.
Det självklara alternativet bredvid saknas. PIF har agerat påtagligt svagt i eget straffområde vid flera tillfällen tre första matcherna och det har kostat i form av två förluster.
Henrik Millbert är pålitlig men har en mer offensiv roll. Övriga försvarare har visat habila tendenser, men inte bidragit till stadga eller trygghet. Piteå behöver komma upp en nivå till i sitt defensiva spel. Misstagen minskas, duellerna framför eget mål vinnas.
I annat fall kommer ett i grunden mycket kompetent lag att fortsätta tappa poäng på ett sätt som inte speglar spelet på planen i stort. För ett lag som kräver mer än åttondeplatser är det inget alternativ.