Marta, damfotbollens Messi, är den senaste i raden av glödheta stjärnor till allsvenskan. Tyresö seglar förstås upp som jättefavorit till guldet efter hennes påskrift igår, men vinnare är även motståndsklubbarna och svensk fotboll i stort. Unicef-ambassadören drog extra stora skaror till arenorna när hon bolltrollade och öste in mål i Umeås färger. Marta da Silva flyttade från Brasilien till Umeå 2004. Under fem säsonger vann hon skytteligan fyra gånger och gjorde totalt 111 mål på 103 matcher. Ett fantastiskt snitt. Med UIK blev det fyra raka SM-guld (2005-2008). Nu har hon hunnit bli 26 år och jag är inte lika övertygad som gamla klubbkamraten, numera TV-experten, Frida Östberg om att Marta kommer att vara nummer ett så länge hon spelar. Senaste VM pratade i andra termer på planen, men visst är hon en megastjärna, en av de absolut bästa och fortfarande en underhållare värd entréslanten.
Allt sedan landslagskaptenen Caroline Segers bläck knappt hunnit torka, efter Malmöpåskriften i somras för att några dagar senare krita vidare för Tyresö, klev kapprustningen in i några av de allsvenska damklubbarnas omklädningsrum. Malmös mittfältsbjässe Nilla Fischer valde Linköping. Så även Djurgårdens bomber Emma Lundh. En bit in på vintern skrev Umeås världsstjärna Ramona Bachmann på för mästarna Malmö. Och det var inte stopp där för ett konkurshotat mästarlag. Tyska straffområdesdrottningen Anja Mittag blev nästa flash. Linköping visade då än en gång värvarklorna. Det stannade inte vid Lundh och Fischer utan australiensiska Lisa Di Vanna handlades också in plus senaste säsongernas allsvenska skyttedrottning holländskan Manon Melis. Tyresö då, förutom Marta och Seger? Ja, landslagsstjärnorna Lisa Dahlkvist och Linda Sembrandt hämtades från Göteborg och prisade spanjorskan Veronica Borquete från den nedlagda amerikanska proffsligan.
Göteborg lär kontra. De vill nog också vara med och dansa kring guldsnacket. Det förvånar inte om USA:s förbundskapten Pia Sundhage rekommenderar ett par storstjärnor att flyga in under Göteborgstränaren Torbjörn Nilssons vingar framöver. Tyresö är storfavoriter idag, men vi har knappast sett slutet av kapprustningen och pokalen delas ut någon gång när hösten blir till vinter i Piteå. Allsvenskan delas förmodligen upp i tre olika skikt. En topp av världsklass, några mittengäng av mycket hög klass och lika många i den nedre regionen som lär bli ett tuffare ställe än någonsin tidigare. Damallsvenskan kommer nog inte att avgöras i de inbördes matcherna mellan topplagen. Istället tror jag att mängden av poäng som toppgängen släpper till de i botten blir en avgörande faktor.
Piteå mönstrar ett bättre gäng än någonsin tidigare, men bättre än någonsin är även klassen på allsvenskan. Klarar klubben resan för andra säsongen i följd gör man det bra. Det lilla jag såg under turneringen i Luleå för ett par veckor sedan var att man anammat "Leffe Strandh-falla lågt i försvarsspelet-fotbollen". Undrar om det är rätt medicin när tjejer som Di Vanna, Melis, Marta, Borquete, Bachmann och allt vad de heter ses i motståndarnas laguppställning. Den typen av lirare bör man markera i samma byxpar med muskler och kraft så högt upp i planen som möjligt. Piteåtränaren Stellan Carlssons teambuilding och lagets fina fötter i samband med fasta situationer är nog främst det som ska rädda Piteå i serien. Hoppas verkligen att det finns mängder av olika försvars- och fasta situationers-varianter i medicinväskan. Det kan behövas om ett elitlag ska finnas kvar på länets fotbollskarta 2013.
Till sist...
...är hockeyns elitserie inne i sista elftedelen av grundserien. Luleå är spelledigt ikväll medan Skellefteå åker till Ö-vik för möte med slutspelsjagande Modo.