Anam Imo har gjort ett mål på straff i serien.
Trött Piteå. Det är alldeles uppenbart att Piteå saknar den energi som normalt kännetecknar laget. Piteå är som allra bäst när laget har som mest energi. Samma sak gäller naturligtvis alla lag, men för PIF är det extra viktigt att sätta presspelet, hålla positionerna och komma in i närkamperna ordentligt. Det gör inte laget nu på det sätt som det finns kapacitet till. Det hackar lite för mycket. Det här påverkar också kvalitén i offensiven negativt. Felpassen blir fel, möjligheten att slå sin motståndare och valen som görs sämre. Cupen gav en titel men kostar poäng och placeringar i serien. BP gjorde en fin insats men ett PIF med lite högre kvalité hade vunnit den här matchen.
Måltorka framåt. Efter 3–2 i premiären mot Växjö har PIF spelat fem matcher (cupfinalen inräknad) och aldrig gjort mer än ett mål i någon. Två matcher har laget gått mållöst ifrån. Offensiven har stundtals fungerat, men inte synkat oftare än så.
Saknaden av Tuva Skoog. Piteå har ganska många anfallsspelare. Men visst saknas fjolårets tiomålsskytt Tuva Skoog. Framförallt hennes fart, driv mot mål och sätt att utmana. Hon kunde förändra och avgöra matcher som inhoppare. Avsaknaden av henne är påtaglig.
Anam Imos måltorka. Anam Imo satte 15 mål förra säsongen. Den här står hon på ett straffmål i serien. Det handlar främst om rollen och omgivningen. Imo mådde bra av att ha rappe Katrina Guillou runt sig ifjol. Hon finns inte där nu och anfallaren behöver ofta droppa ner långt för att ta emot bollarna och hålla fast och spela vidare. Då blir det långt till mål. Sen har hon inte själv kommit till lika många lägen som ifjol och avsluten är betydligt färre från hennes sida. Behöver hitta tillbaka till det hårda drivet mot mål.
Höll nollan. Moa Öhman höll nollan för andra gången under sin karriär i Piteå IF. Stod för en stabil insats och var lagets främsta spelare. Helt felfri även om det var en match som inte bjöd på mycket av det svåra.