Andreas Wingerli har vunnit AIK:s försäsongstriahtlon, kallat Thomson Trophy, fyra år i rad.
Historiskt sett har Skellefteå AIK ofta, eller alltid, tränat hårt under årets första kvartal för att komma väl förberedda till ett stundande slutspel. Den här säsongen har inte de sportsliga resultaten kommit i samma utsträckning, men det gör inte att AIK ändrar på träningsupplägget.
– Vi har resonerat som så att vi kommer att behålla den grundplan som vi har, sedan får vi kanske reducera litegrann beroende på hur veckorna ser ut. Men i det stora hela håller vi fast vid vår plan, det har vi gjort även tidigare år när resultaten har sviktat. Jag tror på att skapa en trygghet i gruppen genom att hålla planen även då, säger Stefan Thomson.
De senaste veckorna har också Skellefteå AIK välkomnat två nya spelare till truppen; Melker Karlsson och Roland McKeown har spetsat truppen.
– Melker känner jag ganska väl så det är ganska lätt att styra fysen för honom efter hans behov. Jag har jobbat med honom i flera år även när han har varit borta i NHL.
Hur jobbar du med Roland som kommer hit mitt under säsongen med ett kort kontrakt?
– När det kommer in en ny spelare så får man vara lite försiktig i början. Vi har ett lite annat sätta att jobba på och han får smyga igång och sedan växa in i det successivt. Sedan får vi styra mer och mer när vi får en inblick i var han befinner sig fysmässigt.
Hur mycket tester gör ni när nya spelarna kommer till klubben?
– Vi har inte hunnit göra så mycket tester på honom, men blir det läge så kommer vi att göra det. Vi som jobbar med fysträningen får kolla av vissa träningspass och då får man snabbt en inblick i vilka nivåer han är på.
Innan AIK-spelarna går på sommarledigt med egenträning genomförs som bekant ett triathlon uppkallat efter Thomson själv. Där har Lyckselesonen Andreas Wingerli firat stora triumfer med fyra raka segrar.
Vad är det med hans fysik som sticker ut?
– Han är så otrolig explosiv, men har ändå uthålligheten som jag anser krävs för spel på stor rink. Som hockeyspelare så ska du kunna åka många snabba åkningar under en match och över en säsong. Det krävs otroligt mycket uthållighet för att spela hockey och göra det i hög hastighet över tid. Så han är otroligt allround som både har explosiviteten men också uthålligheten.
En annan spelare som Thomson benämner som ett "fysiskt praktexemplar" är Jesper Frödén.
– Han är en spelare som även han har en otrolig explosivitet och det har vi också utvecklat ganska mycket sedan han kom hit. Sedan har han den arbetskapacitet som krävs och jag tycker att även han är ett fysiskt praktexemplar.
Tempot inom hockeyn har, i likhet med många andra sporter, höjts rejält de senaste åren och det är en utveckling som Thomson sett komma.
– Hockeyn har gått mycket framåt och framförallt så går det ännu snabbare nu, vilket gör att fysträningen blir ännu viktigare. I takt med att hockeyn har förändrats så har man även fått förändra fysbilden. Farten har blivit ännu viktigare, nu är det svårt att vara på den här nivån om du inte har den fart som krävs.
Stefan Thomson och Stefan Hedlund tar en välförtjänt paus i katakomberna i Skellefteå Kraft arena.
Betyder det att det blir mindre muskelmassa och mindre tunga vikter i träningen idag?
– Det finns inget motsatsförhållande mellan att träna med tunga vikter och vara snabb. Det handlar om hur du tränar, det där är litegrann av en myt. Du kan vara otroligt stark utan att bli tyngre för det, säger han och fortsätter:
– Många yngre spelare måste bygga maxstyrka för att få en bättre maxpower. Sedan beror ju träningen också mycket på vilken spelare det handlar om.
Många av Thomsons tidigare adepter har tagit steget från Skellefteå AIK och SHL till nordamerika och spel i NHL.
Hur skiljer sig fysträningen mellan SHL- och NHL-spelare?
– Det blir mer fokus på explosivitet och snabbhet för de spelare som ska spela i NHL. Det blir inte alls lika stort krav på uthållighetsbitarna, så det går inte att applicera fysträningen från SHL till NHL.
Skellefteå AIK, med Stefan Thomson i spetsen, var tidigt ute och identifierade ishockey som en "enbenssport". Laget började tidigt träna ett ben i taget, för att mer efterlikna de rörelser som spelarna gör ute på isen.
– Där var vi ganska tidigt ute men nu är det allmänt vedertaget att hockey är en enbenssport och de flesta lagen tränar så idag.
Vilka trender ser du i fysträningen idag? Vad har förändrats de senaste åren?
– Framförallt tycker jag att trenderna handlar ännu mer om preventiva förberedelser med skadeförebyggande träning. Det läggs mycket mer tid där nu jämfört med för 4-5 år sedan.
Stefan Thomson vid sitt skrivbord på sitt kontor på anläggningen i Piteå.
För att ligga i framkant och tidigt identifiera förbättringsområden och nya trender läser Thomson själv "alla studier" som görs inom träning.
– Man lär sig hela tiden och det är det som är så fascinerande. Man tycker att man har kunnat en del förut, men ju mer man kan desto mer inser man att man inte kan. Det gör att jag bibehåller min hunger, säger han och fortsätter:
– Sedan har jag ett stort kontaktnät med flera kollegor runt om i världen som är aktiva i andra idrotter. Friidrottstränare är till exempel otroligt duktiga på powerträning.
Ett område som Thomson själv tror kommer vara ett tydligt förbättringsområde kommande åren är synkroniseringen mellan träningen på is och i gymmet.
– Där är det redan nu stor skillnad med hur det var för 7-8 år sedan. Då levde jag mitt eget liv och isträningen sitt eget. Nu har man insett att allt man gör är fysisk belastning och det är otroligt viktigt att få synk på träningen för att få ut max av allt man gör. Där tror jag mycket av utvecklingen finns, att få en synk och en helhetsbild för att få ut maximalt av träningen.
På Thomsons anläggning hemma i Piteå pågår hela tiden arbetet med att ta fram nya koncept.
– Där har vi otroligt bra förutsättningar med ett labb där vi kan testa olika teorier och se hur och om vi ska använda dem. Mina två kollegor Henrik (Lundholm) och Tommy (Henriksson) är med i ett performance-team och har som jobb att utveckla och ta fram träningsmetoder.
Vad är den stora utmaningen?
– Träningen blir så komplex och det är så hög intensitet att man behöver se på träningspusslet när man kan gå max. Det kommer såna saker kring träningsupplägg och planering och där kan man ta ett stort steg inom hockeyn. Sedan tycker jag att det är spännande att följa dem som går utanför ramarna. För att ta nästa steg måste man vågra göra det och gå ifrån normerna.