Felicia Frank, 17 år, har övertygat i SDHL i vinter. Nu blir hon svensk nyckelspelare i U18-VM. (Arkivbild)
Den 8 januari inleds damernas U18-VM. Lovisa Lundström ser fram emot mästerskapet, även om hon själv knappast får spela eller ens vara på plats i Östersund.
– Det ska ändå bli roligt. Vi har ett förläger innan turneringen som jag kommer att vara med på. Det ska bli kul och lärorikt, säger hon.
Förlägret inleds måndag den 2 januari.
Två dagar senare träningsspelar Sverige ett genrep mot USA.
Den 6 januari är lägret slut och Lovisa får, liksom en av Sveriges åtta backar, åka hem och följa VM som reserv från tv-soffan.
– Jag tror att det kommer att gå bra för Sverige. Det känns som att vi har ett bra lag med bra sammanhållning.
I truppen ingår två andra målvakter: Felicia Frank som imponerat stort för Brynäs i SDHL samt Ida Henriksson som lirar juniorhockey i småländska HA74.
Båda är 17 år och kommer vara för gamla för U18-VM nästa gång. Då kanske dörren öppnas för Lovisa Lundström som är ett år yngre.
– Det får man hoppas. Jag ska försöka göra mitt bästa till nästa år så får vi se.
Andreas Karlsson, tidigare tränare i Piteå Hockey, är förbundskapten i U18-landslaget:
– Lovisa ska vara med på förlägret och kommer att vara tredjemålvakt hemmavid, men sedan kan saker och ting alltid hända som gör att vi kanske behöver henne på plats, menar han.
Andreas Karlsson, med ett förflutet som tränare i Piteå Hockey, är förbundskapten i damernas U18-landslag. (Arkivbild)
Karlsson förklarar att Sverige kunnat göra den här lösningen just eftersom att mästerskapet avgörs på hemmaplan. Han förmodar att de andra landslagen – särskilt de som rest från Kanada, USA och Japan – har sina tredjemålvakter närvarande.
– Likadant hade Sverige en tredjemålvakt på plats ifjol när VM gick i USA, men nu har vi hemmaplan och då blir det ju lättare att ta in nya spelare om vi behöver.
Till vardags tillhör Lovisa Lundström Luleå Hockey/MSSK:s organisation. Hon har kallats upp som backup i SDHL en gång, men drömmer fortfarande om att debutera i högsta serien.
– De har två duktiga målvakter (Sara Grahn och Frida Axell) men visst hoppas jag komma upp i SDHL. Det är bara att kämpa vidare och hoppas på det bästa. Jag har ju några år på mig, konstaterar hon.
Likadant i blågult.
Chansen lär dyka upp förr eller senare. Kanske redan i stundande U18-VM, för även om det inte är troligt är det heller inte omöjligt.
Lovisa är redo om plikten kallar.
– Ja, så är det. Man vet aldrig vad som kan hända.