Det var en dröm som gick i uppfyllelse när Luleå Hockey i slutet av mars förra året meddelade hans agent att de ville ha honom tillbaka.
– Jag funderade knappt när deras kontraktsförslag kom, utan skrev på nästan direkt. Det var naivt av mig, säger Kim Johansson.
– Det var mer hjärta en hjärna bakom det beslutet, tillägger han.
Han hade en bra säsong bakom sig när han skrev på och trodde sig kunna ta en ordinarie plats i laget.
– Jag förstod att det skulle bli tufft, men inte hur tufft. Jag hade ju också rätt bra självförtroende när jag kom hit, säger Kim Johansson.
I dag ångrar han sitt beslut.
– Det är klart att jag gör det. Jag tycker det gick bra när vi hade några backar borta och jag fick spela. Men jag hade behövt göra det under en längre period. För det tar ett tag att anpassa sig. Det finns exempel på spelare som kommit från allsvenska klubbar och direkt tagit ordinarie platser i SHL. Fast de flesta av dem kom från toppklubbar, och jag – som spelade för ett bottenlag – borde haft tålamod, och sökt mig till en av dem. (Per) Kenttä sa att han ville jag skulle stanna resten av säsongen när jag var utlånad till dem och jag vet att han pratade med Luleå Hockey om det. Men då hade jag fortfarande en förhoppning om att få chansen här. Även om vi hade ligans bästa backuppsättning. Tränarna hade ju sagt att jag skulle få spela om någon skadade sig eller det började gå sämre för laget. Fast vi förlorade bara ett fåtal matcher efter årsskiftet och alla backar var hela, säger backen – som är övertygad om att han är tillräckligt bra för att spela i SHL – men har förståelse för tränarnas beslut.
Han har också kommit över besvikelsen.
– Jag kände mig deppig ett tag, men min sambo och familj stöttade mig. Nu har jag förlikat mig med att det blev som det blev, säger Kim Johansson.
Under den sjunde och avgörande finalmatchen stod han på H-läktaren.
– Det var roligt, och jag imponerades verkligen av hur de körde. Alla var helt svettiga, säger Kim Johansson.
– Jag önskar bara att det hade blivit ett annat slut, tillägger han.
Han fortsätter sedan:
– Det är svårt att vinna guld. Men om supportrarna och sponsorerna fortsätter att stötta klubben på samma sätt så är jag övertygad om att de kommer göra det. Förr eller senare.
Vad säger du om all den kärlek du har fått under det gångna året?
– Jag vet knappt vad jag ska säga. Jag har inte förtjänat den – jag har ju inte gjort något. Men jag kommer bära med mig det i resten av livet, säger Kim Johansson – som har bestämt sig för att flytta till Umeå och försöka hjälpa Björklöven upp i SHL – men hoppas på att någon gång i framtiden få en ny chans i Luleå Hockey.
Kim Johansson:
– Men jag har svårt att se det hända de närmaste åren. Det är inte lätt att ta sig tillbaka när man har misslyckats. Utan jag måste nog överprestera för att det ska hända.