2012/13 var senast 30-åringen spelade i Skellefteå AIK. Inom ett par år är en comeback högaktuell.
Vi träffas på ett fik i centrala Skellefteå. Det är skönt ute så vi slår oss ned vid ett bord utomhus.
Det har gått en dryg vecka sedan det stod klart att det inte blir någon återkomst i Skellefteå AIK för Oscar Lindberg. En nyhet som slog ner som en besvikelse för de flesta AIK-fansen.
– Det har varit en hel del frågor om framtiden innan det blev klart med Bern, säger Oscar med leende samtidigt som han tar en klunk av kaffet innan han fortsätter:
– Men det känns väldigt bra då både jag och familjen kände att vi ville ta den här chansen. En bra möjlighet samtidigt som jag inte har så himla många år kvar utomlands. Det var väl att göra en sista vända eller att flytta hem som var alternativen.
Hur nära var det att det blev comeback i AIK?
– Jag träffade "Forre" (Erik Forssell, GM) och coacherna samtidigt som jag känner till hela organisationen väl och vet vad man får av klubben. Och från början hade jag och familjen tänkt oss ett år till i Ryssland, vilket av förklarliga skäl inte var ett alternativ längre. Så då, efter att man sett vilka möjligheter som fanns, så stod det mellan Skellefteå och Bern. Så det var rätt nära att det blev AIK.
Att Lindberg är en av stjärnspelarna i Bern kommande säsong gjorde sportchefen Andrew Ebbett tydligt efter att övergången var klar.
– Oscar har varit överst på vår lista sedan april. Vi är väldigt glada att han bestämde sig för att flytta till Bern, sa han då.
Själv ser Oscar fram emot en stor roll i nya laget – och att glida in i PostFinance-Arena som har kapacitet för 17 031 åskådare.
– Det känns väldigt bra och det känns som att laget har något bra på gång. Det är också en riktigt häftig arena att spela i och jag har alltid gillat stämningen i Schweiz. Det är lite fotbollslikt där Berns arena dessutom har ståplats på halva långsidan vilket är coolt.
Efter åren i NHL blev det en säsong i schweiziska Zug för Lindberg. Det betyder att han vet vad som krävs samt vilken hockey som erbjuds i den europiska toppligan.
Efter säsongen i Zug stod det klart att Skelleftesonen skulle testa en ny liga. Nämligen KHL och Dynamo Moskva.
Flytten skulle visa sig bli ett lyft rent hockeymässigt men i samma veva början på två turbulenta år.
För när Lindberg packade sin väska för att resa till den ryska huvudstaden sommaren 2020 hade coronapandemin lamslagit en hel värld. Det innebar stora konsekvenser för familjen då höggravida frun Jenny och dottern Luna var tvungen att stanna hemma i Skellefteå då det inte erbjöds ryskt visum.
I slutet av september föddes parets andra barn. Jenny var då i Skellefteå. Oscar i Ryssland.
– Jag fick vara med på Facetime under förlossningen. Det var katastrof, säger Oscar, som däremot menar att det var bättre än inget alls:
– Man ville ju bara vara där. Men vi fick göra det bästa av situationen och efter förlossningen så pratade vi med varandra varje dag. Men visst var det en tuff säsong rent familjemässigt. Det handlade om att göra det bästa där och då.
Vi träffas på ett lokalt fik och Lindberg berättar öppet de senast åren men också om framtidsplaner.
Om det var tufft på sidan av isen så var det raka motsatsen när skridskorna var på.
36 poäng på 44 grundseriematcher var Lindbergs facit under första säsongen i Dynamo Moskva.
Den andra – det vill säga den senaste – blev ännu bättre rent poängmässigt då Oscar snittade över en poäng per match (25 på 24 matcher).
Utanför fick han återigen uppleva en form av cirkus.
Det hela började med en tung axelskada efter ett olyckligt fall in i sargen i början av säsongen.
– Den hade hoppat ur led och från början var det snack om operation och att jag skulle vara borta 3–6 månader. Men jag valde att kolla runt med en del läkare hemma i Skellefteå där bland annat Karin (Granberg) var med och hjälpte till, vilket var snällt av henne. Efter det blev det så att jag körde rehab i sex veckor här hemma innan jag åkte tillbaka till Ryssland och körde två veckor till. Efter det gjorde jag comeback, berättar Oscar.
Samtidigt som Lindberg gjorde succé på isen valde presidenten Vladimir Putin att beordra ryska soldater att invadera Ukraina. Det var början på ett krig som skapat stor förstörelse och bragt tusentals oskyldiga människor om livet.
I Ryssland var det mesta sig likt. Åtminstone till en början.
– Precis när kriget hade startat var allt som vanligt. Inledningsvis märkte vi spelare inte av något. Utan det var ju när man kunde läsa vad som skrev hemifrån och när man pratade med nära och kära som jag började förstå vad som hände, säger Oscar.
KHL-lagen spelade vidare, men med tiden valde ett antal spelare att riva sina kontrakt och åka hem.
Många stannade däremot kvar. Oscar Lindberg var en av dem.
Hur mycket påverkades du av det som skedde?
– Självklart så påverkades jag. Hur kunde man inte göra det? Vi följde allt som hände i Ukraina precis lika mycket som alla andra. Och sedan ska du spela match igen dagen därpå. Det var inte lätt. Allt var bara väldigt konstigt.
Många har haft starka åsikter kring de spelare som fullföljde sitt kontrakt istället för att vända hemåt i förtid.
Hur ser du på det?
– Jag kan förstå att folk har åsikter. Samtidigt så är det inte så enkelt som alla tror. Det var inte för oss spelare att bara vandra in i tränarrummet och säga att vi drar i morgon. Det var betydligt mer komplicerat än så samtidigt som Dynamo inte var särskilt samarbetsvilliga heller, säger Oscar och fortsätter:
– Det var väldigt tungt och man ville bara åka hem Jag tror ingen ville spela men det var en sjukt komplicerad situation då i stort sett alla i staben bad oss stanna kvar samtidigt som agenter och många andra var inblandade. Det är svårt att förklara. Men hela situationen var väldigt jobbig.
Dynamo Moskva åkte ut i andra omgången av slutspelet. Samtidigt som tävlingsmänniskan Oscar Lindberg inte tycker om att förlora så innebar det att han kunde resa hem till Sverige – och familjen.
– När vi alla åkte hem till Sverige i februari så var det bara jag som åkte tillbaka till Ryssland igen. Så det var skönt att de slapp vara där efter att kriget bröt ut. Det gjorde saker och ting lite lättare även om det som sagt var väldigt tufft.
Det blev inget OS För Lindberg, som väldgt oväntat ptades efetr att ha varit given i Tre Kronor fram tills dess.
Och som inte den tuffa krigssituationen var nog för Lindberg fick han dessutom uppleva ett ytterligare bakslag när Sveriges förbundskapten Johan Garpenlöv från ingenstans valde att rata den bästa svenska poängplockaren i KHL.
Hur ser du tillbaka på det?
– Ja, alltså jag blev jäkligt förvånad faktiskt. För jag var med på i stort sett alla samlingar och landslagets resa under två års tid för att ryka i sista uttagningen. Men vad ska man göra? Det är ju hans (Garpenlövs) beslut.
– Men med tanke på den säsong jag gjort, som jag anser vara min bästa sedan jag lämnade Sverige, så var jag givetvis förvånad.
Har du pratat med Garpenlöv efter det?
– Ja, jag ringde faktiskt upp honom för att stämma av och få svar. Så han förklarade för mig. Men exakt vad han sa får stanna mellan oss, säger Oscar.
Sist men inte minst: Nu är det många AIK-fans som undrar om det efter två år i Schweiz är det Skellefteå som gäller?
– Jag har alltid sagt att jag vill spela här hemma igen en vacker dag – om AIK vill ha mig då. Sedan så har vi i familjen bestämt att vi tar ett år i taget. Vi åker till Schweiz och så efter ett år så utvärderar vi om vi gillar det. Sedan får vi se.