Ishallen i Rosvik har renoverats och byggts ut med ett gym och omklädningsrum. Därmed har energiförbrukningen blivit mer effektiv, även om elräkningen – till följd av skenande elpriser – blivit dyrare. (Arkivbild)
Norrbotten Stål Arena, tidigare Kristallen, är en av de största föreningsägda idrottsanläggningarna innanför Piteå kommuns gränser.
Det är alltså upp till Rosvik IK själva att få driften att gå runt. Då kan man tänka sig att de skenande elpriserna kan ställa till problem, men det gör det inte. Inte direkt i alla fall ...
Dels har man, till 80 procent, ett fast avtal. Sedan har även ishallen renoverats och byggts ut med gym och omklädningsrum dit man dragit fjärrvärme. Dessutom har den gamla belysningen bytts ut mot LED-belysning.
– Hela ishallen har blivit betydligt mer kostnadseffektiv, säger Lena Arvidsson.
Hon jämför ishallens elförbrukning i november 2022 (37 781 kWh) med samma månad 2017 (39 896 kWh).
– 2017 var innan coronan och ombyggnationerna, så de siffrorna känns relevanta att titta på. Och då ska man också komma ihåg att gymmet och omklädningsrummen ingår i de nya siffrorna.
Alltjämt har elräkningen – i takt med att elpriserna skjutit i höjden – blivit flera tusen kronor dyrare. I november 2017 betalade Rosvik IK cirka 35 300 kronor sammanlagt för elhandel och elnät för ishallen, medan fakturan i november 2022 landade på närmare 43 000 kronor.
Men det fanns en förberedelse i klubben när man senast planerade budgeten.
– Det fanns en föraning redan ifjol innan kriget. Då hände ju också saker i omvärlden som fick priser på virke och annat att stiga, konstaterar Lena Arvidsson och syftar förstås på pandemin.
Föreningen är också van att budgetera med vädrets oförutsägbara natur i åtanke. Detta eftersom att ishallen saknar isolering.
– Det är inte uppvärmning vi är ute efter, utan det är nedkylning av isen vi behöver och det tar ju ström.
I dagarna kan kylaggregatet jobba lugnt. När Sporten pratar med Lena Arvidsson är det cirka 20 minusgrader ute.
Ni i Rosvik tillhör kanske de få som gillar kylan?
– (skratt) Ja, just nu är vi riktigt nöjda!
Lena Arvidsson är sektionsledare för hockeysektionen i Rosvik IK. (Arkivbild)
Men även om Rosvik IK klarar elkrisen ganska bra finns en oro för andra mer indirekta konsekvenser.
– Vi klarar att driva ishallen, men hur länge kommer vi att få behålla våra utövare? Hur länge kommer familjer att ha råd att ha sina barn i verksamheten och köra dem fram och tillbaka från träningar och matcher, funderar Lena Arvidsson och fortsätter:
– Det är nog vår största farhåga, att vi riskerar tappa utövare för att föräldrar – på grund av världsläget – inte har råd och tvingas välja elräkningen före barnens idrottande.
En annan stor föreningsdriven anläggning i Piteå är Cederstadion, men Piteå Ridklubb har ett helt fast elavtal och påverkas därför inte nämnvärt. Däremot finns många mindre föreningsdrivna anläggningar som kan få det tufft.
– Vi för en dialog med föreningarna men har inte den samlade bilden ännu. Allt är fortfarande ganska nytt, men vi vet att detta är och kommer vara ett problem, men hur och när det drabbar är lite svårt att säga i dagsläget, menar Piteå kommuns fritidschef Jenny Axelsson.
Hur påverkas de kommunala idrottsanläggningarna?
– Vi påverkas otroligt mycket internt i kommunen också. Inte bara vad gäller idrottsanläggningarna, utan alla former av anläggningar påverkas när elpriserna är höga. Vi gör det vi kan för att optimera drift och spara energi utan att det ska påverka verksamheten.